- Project Runeberg -  Sara Widebeck. En tafla ur lifvet /
65

(1840) [MARC] [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

farlige?––––-Hårda slag på husporten ska-

ka den fredliga bostaden. Hvarför öppnar man
ej? Nu dånar det i byggnaden, liksom hadc en
ny Simson kastat dess grundpelare på sin
skuldra. ––-Porten öppnas omsider och en karl

i skjortärmarna visar sig deruti.

”Hvem är ni, som håller ett sådant
helvetes oväsende på porten?” frågar mannen i
skjortärm ar ne.

”Hvem jag är”, svarade främlingen; ”det
är ej era långöron förbehållet att uppsnappa
milt namn. Hvem är ni sjelf?”

”Ni är ohöflig, min herre; men icke är
jag den som hlyges för mitt namn. Jag är
fanjunkar Tandgren.”

”Ha!” ropade främlingen , hvars ögon
flammade till af en besynnerlig eld, ”vet ni, min
herre, att i denna stund hade det, vid den
lef-vande Guden, varit för er vida häftre, om ni
haft ett annat namn. Tandgren! jag känner
det namnet, och personen skall jag äfven lära
känna.” —- —

Lik blixten ur molnet, flög ur den mörka
kappan cn arm, hvars knutna näfve drabbade
öfver fanjunkarens näsa, så att dess alla källor
sprungo och öfverhöljde med det rödaste blod
mun och haka. Det var bedröfligt att se, hur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swidebeck/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free