Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denne Långifning skedde i myntadt Papper; så skulle
ju nödwändigt följa, at denne förrättning skulle
innan kort förbjuda sig sjelf och det för lång tid.
Jordbrukaren, som emedlertid war förledd at lägga sig för
widt ut, blef beswiken, och lämnad utan all hjelp,
sedan Banquen hade förwandlat sig från Banque til
et blott Wäxel-contoir, utan widare befattning med
Allmänheten än at liquidera sina Interessen.
Altifrån den tiden har nu snart trettio år ingen
Allmänhetens Bispringare gifwits som gagnat
Jordbruket.
Fölgderne af desse Banco-anstalter hade ännu
blifwit känbarare för Jordbruket, därest icke händt
at Americanske kriget kommit at indraga en hop
penningar, utifrån. Desse Penningar frälsade
Jordbruket från undergång — Adelns Jordbruk i synnerhet.
Hwarigenom? Jo de förökade Rörelse-Capitalet i
Riket. Ty föreställom oss at den Penningebrist, som
indragnings-principen wid 1766 års Riksdag
grundlade, hade gått för sig; huru hade det gått då med
alla gäldbundna Jordagods? Jo deras afkastningar
hade af Penningebristen blifwit jagade i underpris,
så at de icke hade förslagit til Kronans Utlagor och
Banquens Interessen. Huru skulle icke Gäldbundna
Säterier kommit under Banquens Auctions-klubba.
Då härwid hände, at Adels priwilegier hindrade
Ofrälsemän at köpa Säterier: då tillika hände, at
500:de Familier blifwit twungne at sälja deras
Säterier när kanske knapt 50 Familier woro hugade at
köpa dem — Huru godt pris skulle icke blifwit på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
