Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Säterier — huru rymliga Starostier skulle wi icke
fått se uti de giriga Famillers händer.
Man tog en annan anstalt wid 1756 års
Riksdag. Man förböd Bränwins-bränningen. Häraf
låfwade man sig mycken båtnad. Man räknade, at
minst 600,000:de tunnor Spannemål gick åt til
Bränwin hwarje år. Man räknade, at per medium af
sex år ifrån och med år 1753 til och med 1758
skulle icke öfwer 120,000:de Tunnor behöfwa årligen
införskrifwas. Och man missräknade sig
jämmerligen. Ty Rikets Hästar äta ensamme 600:000:de
Tunnor årligen.
Om man besinnar at Sweriges högste årlige
införskrifning warit 500,000:de Tunnor Spannemål;
at Sweriges utsäde är minst 800,000:de Tunnor
årligen. Så faller man i förundran öfwer 1756 års
Bränwins-förbud. För at undwika det hade icke
behöfts mera, än at taga Jordbruket så mycket under
armarne, at hwarje Sädesman kunnat räkna fem
fjerdingars större gröda efter hwarje utsådd
Sädestunna. Och detta tyckes warit en mycket enklare wäg,
än at förbjuda Bränwinet, som icke låter sig
förbjudas.
At förbjuda Bränwin wore ungefär detsamma,
som at förbjuda Swenska folket, at äta qwällsward.
Hwilken kan wäl answara för et sådant Förbuds
efterlefnad?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
