Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wisst woro Fahlu- och Salbergs Grufwor mera
gifwande den tiden än nu förtiden. Men de
swarade icke på långt när emot hwad wår Jernhandel i
wår tid kastar af sig. Således war det
oförnekeligen Jordbruket, som anskaffade alla Rikets
förnödenheter i den tiden. Och de woro icke få.
Om man betragtar den mängd kloster som woro
i Riket: den stora frätande skock Munkar och
Nunnor som woro i landet; hwilke icke skulle födas utan
gödas: de många summor, som, under alla heliga
Titlar gingo til Rom: de tre Ärkebiskoparne som
täflade med Konungarne i pragt och alla öfriga
Biskopar, som lefde såsom Furstar: den mängd
Waxljus, som gingo åt i alla Kyrkor, då man stundom
såg för en enda död Adelsman brännas 1555
Waxljus hwar Natt under et helt år: hwartil inrikes
Biskötseln icke förslog:[1] Adelns fråssande med sina
många Håfmän, hwilke kunde wara hela femtio
stycken hos en enda Adelsman: sjelfwa Allmogens
öfwerflöd på wissa Gästabud hwilke warade hela
weckor och månader: den mängd af utländska
Waror som infördes och hwilke sträckte sig ända til Öhl,
Kålrötter och sydda skor: Den mängd af Guld, som
icke des mindre fants uti Riket, så at Kong Gustav
Wasa kunde, enligt Historie-skrifwaren Humes
wittnesbörd, skicka et Skepp, lastadt med Guld til
England; hwilket Guld, om det ock war tagit ur
Klostren, war dock til Klostren inlemnadt af
Swenska händer: den stora skatt, som Gustav Wasa
ändå hade samlad wid sin död: samt om man til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
