Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bränwins-förbud äro icke ursägtelige oftare än
då oundwikelig misswäckt infallit. Då äger ofelbart
Styrande Magten rättighet at förminska den ena
Undersåtens öfwerflöd, på det den andra Undersåten
icke må förgås af hunger. Sådane Förbuds natur äro
således, at endast äga bestånd i korta Terminer.
Men nu skulle Bränwinet utrotas ur Swerige,
liksom fordom Wargarne ur England. Hwarföre? för
at indraga för Folk hwad man slösade på Hästar.
Men Lönn-bränningen wisade snart, at Menigheten
icke räknade deras strupar bland Statens
Besparingsmedel. Fängelserne fyldes. Månge Jordbrukare
funnos bland Bränwins-fångarne. Summan, som
utgick i Bränwins-pligter öfwer hela Riket, war
oärhörd. Det behöfwande Jordbruket, som icke wann
wid Förbudet, måste här öpna sin swaga Cassa, och
därutur töma sine med tusende beswär insamlade
Fyrkar, til utdelnings bland Statens afskräden —
Beslagskarlarne. Och Bränwinet måste lösgifwas.
Man torde dock hålla för omöjeligt at så
utwidga Jordbruket, at det kunde fylla Statens behof och
tillika anskaffa Nationen Bränwin.
För at med noggranhet kunna afgöra denna
fråga, så kastom ögonen på det gamla Swerige. Wi
skole då finna et Tidehwarf, upteknadt af Historien,
då Åkerbruket skaffade större Sädes-förråd med
lätthet, fastän måtteligheten ingalunda war det
Tidehwarfwets Gudinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
