Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 1. Sweawäldet, sådant det först wisar sig i historien. Dess germaniska art. Dess beröring med icke-germaniska folk och stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wi sade att en götisk folkstam utgjorde Sweriges
hufwudsakliga befolkning wid den tid, då wår historia tager sin
begynnelse; den war wäl dock icke den enda. Af den gamla
folkstam, som ända från Taciti tid omtalas under namn af
Quener, Finnar, Wender, Weneder o. s. w.[1], wisa sig
omisskännliga spår så wäl i Swerige som i Norge. Wi lemna
derhän de bewis man trott ligga i åtskilliga ortbenämningar:
wi fästa blott uppmärksamheten på de wittnesbörd, som finnas
hos Other och Adamus. Den förre fann hela norra kusten af
Skandinavien obebodd; endast här och der några Finnar, som
om sommaren lefde af fiske, om wintern af jagt. Bredwid dem
woro Bjarmerna, hwilka efter Others mening talade samma
språk som Finnarne. Mot Norrmännen gjorde Finnarne
ständiga ströftåg, men måste ock uthärda sådana tillbaka[2]. Och
Adamus wet icke blott, att ofwan Swearnes land ligger terra
fœminarum (Quenland), att detta är icke långt från Estland,
att mellan Swerige och Norge bo Wermelaner och Finweder,
och wid båda landens norra gränser Skridefinner, hwilka i
snabblöpande öfwerträffa wilddjuren, och hwilkas största stad är
Halsingland, ehuru Halsingland också är ett landskap; utan han
berättar äfwen, efter sin konung Swen Ulfson, som tjent i
Swerige hela 22 åren, att ett folk plägar nedstiga från bergen
till slätterna, utan att man wet hwarifrän det kommer.
Anwänder man icke alla sina krafter för att göra det motstånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
