Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 1. Sweawäldet, sådant det först wisar sig i historien. Dess germaniska art. Dess beröring med icke-germaniska folk och stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så härjar det landet och aflägsnar sig åter 3). I
öfwere^-ståmmelse härmed uppträda både hos Sturleson och de öfriga
Isländarne Finnar, wisserligen ofta helt sagolikt, men dock wål
icke utan allhistorisk grund,^ än bosatte, och än kringströfwande.
Man wågar wäl icke för mycket, om man af allt detta slutar
icke blott till en beröring mellan egentliga Swenskar och ett folk
af en aunan ras, waresig detta Finnar eller Lappar, eller
beg-gedera, i fall dem emellan ingen wäsentlig skillnad fanns, utau ock
till det förhålla^^^ att detta från Swenskarne åtskilda folket
for-domdags liksom nu innehade de nordliga delarne af
Skandina-viens halfö 6). En annan fråga är det åter, om dessa folk
warit l)alföns första bebyggare, och sörst i senare tider blifwit
undanträngde af infl^^ttande Göter och Swear. Detta är den
wanliga föreställningen, och den har, hwad särskilt Finnarne
beträffar, i wåra dagar erhållit en ny förswarare i den lärde
och snillrike författarren af Swea rikes häfder 7), likasom den
ock förswaras af ypperliga danska författare 8). Den kan dock
bestridas och har äfwen blifwit bestridd 9) med skäl, som icke
äro utan wigt. Det tillhör oss icke här att utförligare
under-söka frågan; något samnianhang dermed torde dock följande
an-märkningar äga.
Med rätta frågas: i hwad förhållande stod nordens
befolk-ning till det öfriga Europas? Är der någon stamförwandtskap
5) De situ D. p. 57, ff. – Härmed äro att jen^föra de geographiska
underrättelferna i Cigilss Saga, e. 14. De äro mycket redigare än
Adami.
6) Molbech, Fortællinger o. Skildringer af den d^nske-Hist. f. 16. ff.
7) 1. f. 404 sf. Ifr Wallman, l. e.
8) Molbeeh, Foxtæll. af den danske Hist. I. f. 16. ff. 62. ff.^ Också
R. M. petersen (Danmarkss Hist. i Hedenold., I.31. sf.)utwecklar
med omständlighet och finrikhet in- och omwandr^ingsstheorien.
9) Af Hallenb exg, Anmäxkn. öfwer Lag erbx. L s. 51, sf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
