Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 1. Sweawäldet, sådant det först wisar sig i historien. Dess germaniska art. Dess beröring med icke-germaniska folk och stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na med benämningen den tyska, torde wäl följa af enahanda
physik, lefnadsssätt, språk och^eultur 10). Och enahanda physik,
lefnadssätt, fpråk och eultur wisar wäl äfwen, att Skandinaviens
folk äro en gren i samma stam. Det syness oss dock
sannolika-re, att de utgjort en egen huswiidgren, än att de tillhört
nå-gon af de trenne nämda. Namiienss likhet kommer oss wäl
lät-teligen att tänka på den getifka 1); men i lefnadsssätt,
inrätt-ningar, gudalära o. a. tyekas de haswa warit Suever och öfrige
Germaner nog så nära. Woro för öfrigt Geter, Suever och
Teutoner inhemska, hwarje inom sina on^råden 2), få hindrar oss
ingenting från att antaga detsamma om den skandinaviska grenen
och dess utgreningar inon^ siua. Och äro spåren af germaniska
10) Ifr yfifter, Gefchichte der Teutfchen, utgörande 1:ska bandet af
den af Heeren och ukert utgifna Gefchichte d. europäifchen
Staaten. Hamb. 1829, ff. f. 19, sf.
1) Likhet i benämningar är ntan twifwel ofta tillfällig, och endask
war-famt må historiska data derpå byggass; dock förtjenar wäl likheten i
nanmen Getæ, Gothini, Gnthoness, Gothi, Götex o. a., äfwenfon^ i
Sue-vi, Snioness, Sithoness, Sweoness, Swethanss m. sk. någon
uppmärk-famhet, och den tanka torde åtn^instone knnna förfwarass, att, när
öfwerenftämmelfen mellan fpråken äx gifwen, de lika eller liknande
be-nämningarne kunna hafwa uppkommit af lika anledningar.
2) Ipsos Geru^auos indigeuas^ crediderim, miuimeque a1iarum
geutium adveutibus & hospitiis mixtos. Tacit. de morib.
G erm. c. 2. Ipse eorum opiuiouibus accedo, qui Germauiæ
po-pu1os , uullis a1iis a1iaru^n uatiouuu^ couuubiis iufectos ,
pro-priam & siuceram & tautum sui simi1em geutem exstitisse arbi-
trautur, 1. c. c. 4. Tysklandss bekante geograph, Mannert, omfattar
denna Taeiti föreftällning i fin Gefeh. der alten Deutfehen,
befond^ers der Franken. Stuttg. u. Tiib. 1829. Att han
och alla l^anss meningss anl^ängare hafwa mycket berömda män till
motståndare bel^öfwer icke nämnass. Meningen innebär föröfrigt icke
uågot yxkande af en abfolu t skillnad mellan Germaner och de öfriga
ftora europeiska folkgxenarne. Cninxe gemenskap mellan Gxeker, Ita-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
