Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 1. Sweawäldet, sådant det först wisar sig i historien. Dess germaniska art. Dess beröring med icke-germaniska folk och stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att upptäcka, eller stå nordens folk alldeles för sig sjelfwa? Ett
grundligt beswarande af dessa frågor skulle inleda oss i mycken
widlyftighet och säkert äfwen asleda oss från det mål, till hwilket
wi syfta. Wi wilja således blott angifwa det resultat af andras
forskningar, som efter wår mening^ ligger sanningen närmast.
På en omedelbar slägtskap med de sä kallade elassiska folken
kan norden näppeligen göra anspråk. Grekerna äro i
omedel-bart sammanhang blott med sin närniaste omgifuing och
orien-ten. Italerna åter dels nied orienten och dels med Grekland,
och om emellan dessa och nordboarne, såsom några icke utan
grundade skäl förmena, iiågon förwaudtskap sinnes, så kan den
blott wara till i en mycket aflägsen sidoled. Att utan alla
mel-lanled sanimanbinda ^Orienten, Grekland och Italien med
nor-den förekommer oss i hög grad^ äfwentyrligt, och wi wåga det
icke, då wi icke erkänna annat för his^oria än det, som har en
oswiklig historisk grund. Om det westliga Europas, Spaniens,
Galliens, Britaniens urspriingliga befolkning weta wi för litet
för att kimna säga^ något bestämdt; iitan twiswel är dock den
slägtskap, som kan sinnas mellan dessa länder och norden,
afläg-sen och medelbar. Ett laud, soni deremot förtjenar all wår
nppmärksanihet, är Germanien. Utoin de gernianiska folk, soin
nästan eiistaka redan i de äldsta tider förekomnia wid Italiens
och Gallieus gränser, har maii trott sig flnna treiine stora
huf-wudgrenar, Geterna i öster och sydost, låiigssåt Donau, ända
bort till Thraeieiis gränser, ett gammalt, mäkti^gt och äfwen
eiil-^iveradt folk, som åt^er utgrenat sig i en inängd småfolk;
Sue-werna nordost oin Geterna, i en sned linea från östersjön,
syd-west mot Donaus källor, saint Teutonerna i iiorden. Att alla
dessa folk, soni städse woro delss i en wänskaplig, delss i en
fi-entlig beröriiig ined hwarandra, och äfwen icke saknade
inwerk-ningar från fre^^^^^^^^^ande håll, hwarigenom de uiider tidernass
iit-weckling komino att iindergå måiigfaldiga förändringar, likwäl
^^ll^örde en bufwudstam, l^wilken nian i allinänhet will beteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
