Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 2. Det äldsta Sweawäldets särskilta folkgrenar och förnämsta orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hårfager ^^), hwilken konungs tid är sista l)älften af9:de seklet,
funnoss, efter de i senare tider upptecknade traditioner, stora
sko-gar i Swithiod, och ödemarker, som woro flera dagssleder långa10).
Tid efter annan odlades desssa, och de uppodlade ^istrikterna
med deras folkmängd synass hafwa blifwit kallade härader.
Åtminstone nyttjass detta ord af Sturle^on och de öfriga
Iss-läi^darne på ett sätt, hwarigenom d^t blifwer något när det
samma som nybygge 1). Oi^detss etyinologi l)änwisar tydligen
mera på den folkmängd, soin war innehasware af distriktet, än
på den lokal, som af folkmängden innehades 2); hwilket ock
gäller om det åtminstone i seiiare tider liktydiga ordet
hunda-ri, ehwad nu genoin detta ett större rundt tal skall betecknas,
eller en aiinan etymologi för ordet kan wara att söka 3). Näst
9) Säson^^ framdeles skall ann^ärkas, m^e wi anfe hela hiskorien och
chronologien före Harald Härfager för högft otillförlitlig, och^ kunna på
sin höjd beteckna den fenare genom generationer.
10) Sturlef. Yngl. S. e. 37.
1) I 30:de eap. af Yngl. fagan skä härader i motsats med skogar.
Trälen Tunne med fina illgerningssmän läg ute i fkogarne, men
skundom gjorde de inbrott ihäraderna, och ränade och dräpo.
-Brant-^^nund upprödjade skogar, och byggde der han upprödjat; l^an
lät lägga wägar öfwer öde skogar, och fnnnos dä widt omkring
skog-löfa ftällen, hwareft s t o r a h ä r a d e r b y g g d e s , e. 37. Olof
Trä-tälja och l^anss följeskagare började wid Wenern att afrödja skogen,
bränna och bygga, hwaraf iuom en liten tid blefwo ftora
hära-der, som kalladess Wermeland, e. 46.
2) Hær, herr, u^u1titudo, solkmängd, dock alltid en skörre, hwilket
äfwen följer af det bekanta ftället i den prosaiska Cddan, som säger
att he^rr er hundrat. Stockholmska editionen (af Rask), s^ I98.
3) Derivationen frän hundrade, ccntun^, sködjer man gemenligen på
en analogi hoss de egentlige Germanerna, refererad af Taeituss, dc
n^ori1^. Gcru^. ee. 6, 12. Härwid är dock en betänklighet att märka.
Hoss Germanerna betyder ordet S e n d eller C e n t (hwaraf det yngre
Gesind^) en sanning delss af familjer, delss af familjföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
