Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 2. Det äldsta Sweawäldets särskilta folkgrenar och förnämsta orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fåniiljen, som naturligtwis öfwer allt år den första formen af
samhälle, synes ^inorden och särskilt i Swithiod häradet hafwa
inträdt som den sörsta. Senare tiderss sörhållande giswer oss
åtminstone anledning att sluta till detta. Med afseende derpå
att de, som utgjorde häradet, woro samma solk, hette
hära-det^ äfwen Fylke. Huru wida häradet öfwerallt utgjorts af
andra asssoeiationer än familjerna, må wi lemna derhän. I
senare tider fynass wäl dertill några spår; men de kunna
möj-ligen dels blott angå senare tider, dels^icke haswa warit
all-männa i landet. Att deremot de härader, som innehadess as
be-slägtade samiljer, skulle, i synnerhet om sådant icke hindrades af^
yttre omständigl^eter, ingå större asssoeiationer, kan icke
fö-rekomma oss besynnerligt. Wi sinna såledess, ester all
sanno-likhet mycket tidigt, syra sådana asssoeiationer i östra delen af
det land, som ligger norr om Mälaren. Få wi tro en
tem-ligen tydlig etymologi, hwilken ock winner någon styrka af
se-nare förhållanden, så utgjordes Tiundaland (Tiundari) af tio
härader4), Attunda af åtta, och Fjerdhundra af fyra.
Sia-land har utan twifwel, i fåll benämningen är gammal, blott
upptagit hafsskusten, och kanske i äldre såsom i senare tider icke
utgjortss af härader. Underrättelsen om desssa asssoeiationer är
wissserligen icke för oss upptecknad förr än af Sturlefon i första
hälften af 13:de seklet3); men han sann den troligen sör sig
(pfifter Gefch. d. Tentfchen 1. f. 54, 307). När detta germa-
niska ord ko^n för Romarness öron, kunna de hafwa tänkt pä sitt
ccutu^, ccutcui, ccuturioucs o. s. w., och fälnnda kan yttrandet
hoss Taeitnss l^afwa uppftätt. (Ifr pfifter, l. e. f. I45). Är detta
riktigt, fäfom det wäl kan wara, få förfwinner analogien och dermed
ockfä det sköd, fom den gifwit ät den omnän^da etymologien för
or-det H u n d a r i. Är det alldeless orinnigt att för detta tänka på fa^mma
skan^ fom för Sende, Cent, Kendin, Hendin, m. sk. tyskabe-
nänmingar af Kun, Kön, flägt, skam? Ifr pfister, l. e. f. 308.
4) Snorro har en annan, föga fannolik etymologi. Yngl. S. e. 29.
3) Yngl. ^. e. 38. ^l. ^aralds. f. e. 76.
Swenska kyrkanss hiskoria. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
