Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 2. Det äldsta Sweawäldets särskilta folkgrenar och förnämsta orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Finnar. Någon widare undersökning om dessa tillhör icke wårt
närwarande ämne. Wi wilja i stället wända oss mot södra
delarne af^ Skandinaviens halfö. ^ ^
Nedom de folkgrenar, hwilkas platsar wi hittils omtalat,
träffa wi Göterna. Då wi å nyo tala om dessa, kunna wi^
naturligwis likså litet taga de ställen hos de gamla i betrak-
tande, på hwilka Götanamnet förekommer i en allmän och för
det mesta obestämd, om ock werkligt historisk bemärkelse, som
dem, på hwilka Göterna äro ett blott fabelfolk, hwarom nästan
endast sådant anföres, som af all historia måste förnekass2).
hafwa warit till wid Harald Blåtands tid. Jfr Müller, Saga B.
^. I76. III. 9. Ett gammalt vers i Håkan den godes Saga, e. 7,
omtalar ,,Helsingars gröna strand" wid Öresund. Gemensam etymologi
för namnen Helsingar, Helsingborg, Helsingör är således åtminstone gam-
mal. Geijer tror den icke kunna godkännes, utan uppgifwer en annan
etymologi för de sistnämnda ortnamnen. Swerige wid slutet af hedni-
ska tiden, i Swea XIII. f. 238.
2) Fullkomligt obestämd står benämningen Gotnaland i Grimnismal,
skr. 2. Gotnar kunna der, såsom på flera ställen i den äldre Edda,
enl. commentatorernas meningar, i allmänhet beteckna folk, män.
på samma sätt förklaras Gotna-drot, Sigurd. qw. I. str. 35.
Jfr Hamdism. ftr. 22, 29. G o t a m e n n i n g r , Brynhild. qu 1. skr. 8,
år, äfwen såsom proprium betraktadt, icke mera bestämdt. Icke heller det
adjectiva Gotnisk, Gudr. qw. II. str. 16. God-thiod, Gudr. hw.
skr. 8, 15. Atl. qw. str. 21, Helr. Brynh. ftr. 7, har en mycket tyd-
lig appellativ bemärkelse (Guda-folk), och afser, om det skall tagas
som proprium, lika mycket Tyskar som Swenskar o. a. Det står unge-
färligen på samma sätt som Sturlesons Godheim, Yngl. S. e. 9.
Likaledes i Böluspa, skr. 48. Icke ens den bekanta delningen i Cy-
Gotaland och Reid-Gotaland är klart bestämd. I Skalda
(s. 195. Cd. Sthm) betecknar den senare benämningen allt fastland,
som Odin ägde: i förespråket till Gylfaginning (f. I4. , f. uppl.) är
Reidgotaland lika med Jutland. I Bafthrudnersmal tryckes uttrycket gälla
om ridande män, ryttare, eller ock möjligtwis om hästar, enl.
arnemagn. upplagans öfwersättning, skr. 12. I Ynglingasagan (c. 21)
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
