Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 2. Det äldsta Sweawäldets särskilta folkgrenar och förnämsta orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wi handla om Göterna endast så wida, som de förhålla st^g
till Swear, Helsingar, Jemtar och andra, såsom gren till gre-
nar: om deras och de öfriges stamförhållanden hafwa wi förut
yttrat oss. Så långt tillbaka en på urkunder grundad historia räcker,
wisar den oss Göter omkring Wenern och Wettern och söder
om de skogs- och bergstrakter, som sammanbinda dels nämda
sjöar och dels den senare och Östersjön. Från Norrmännen,
med hwilka Göterna hade täta och för båda folken wigtiga
förbindelser, woro de skilde genom Wenern och Götaelf, utan
att dock dessa gränser alltid strängt aktades. Af Göterna synas
de westlige, eller de som bodde mellan Wettern, Wenern och
den af dem benämda Götaelfwen, både tidigast och kraftfullast
hafwa utwecklat sig; åtminstone har man om dem ganska tidiga
data. Wi lemna Jordanis Bagoth derhän; wi wilja icke
heller nämna, att Sturleson redan i fjortonde generationen före
Harald Hårfager känner ett Westergötland3), som han i den
sjunde och åttonde tillägger ett slags form af stat4), och hwil-
ket i Harald Hårfagers tid war skildt från Wermland genom
är Reidgotaland bestämdt skildt från Swerige. Der finnes också
knapt någon trakt i norden, till hwilken man icke hänfört benämnin-
gen Reidgotaland. Från denna allmänna character tryckes den fabu-
lösa wara att härleda, som tillhör benämningarne Gotaland, Gotun-
heim o. a. i åtskilliga senare, ohistoriska sagor, såsom Rolf Krakes, f.
55, Bolfunga f. 113. Ragn. Lodbroks f. 221, jfr. f. 319. Herw. S.
s. 448. (Citaterna efter den nya köpenhamnska upplagan , danska öf-
wersättningen). Icke mindre ohistoriskt omtalas Westergötland i Rolf,
Göthreksons saga och Östergötland i Herröds och Bofas (Berelii
upplagor). Också Batnsbælasagan, som äfwen i öfrigt är mindre
fri från äfwentyrliga fabler, än de sagor, med hwilka den står i
samma class, talar nog obestämdt och utan all historisk noggranhet om
Gautland och dess Jarl Ingemund (cap. 3 -6).
3) Yngl. S. c.29.
4) Yngl. S. e. 38, 40, 42, 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
