Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 4. De swenska folkstammarnes äldsta offentliga och enskilta lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
äldsta tiderna mannen kunnat öfwerlemna sina äktenskapliga
heter åt någon annan 6). Månggifte war icke förbudet, men
öfwades sällan, om ej af de förnåmare7), alldeles såsom Tacitus berättar förhållandet hafwa warit has Gemanerna 8); fril-
lor och frillobarn omtalas deremot ofta. - Öfwer barnen ha-
de fadren full myndighet, hwilken sträckte sig derhän,. att^ han
kunde utsätta 9), till och med kanske försälja dem 10). I all-
mänhet behöllos och uppfostrades de: under wattenösning fingo
de namn, merendels efter någon anhörig 1). Uppfostran sked-
de antingen inom huset, af någon dertill skicklig person, ofta
en frigifwen träl 2), eller utom detsamma, af någon husets
tillgifne, som dock^icke gerna kunde wara af högre stånd än fo-
sterbarnets fader 3). Mellan uppfostraren (fostre) och lärjun-
gen uppstod ett förhållande af wänskap och kärlek, som ofta wa-
rade för lifstiden. Ännu innerligare war förhållandet mellan fo-
sterbröder, och ett sådant förhållande ingicks äfwen, under be-
6) Rofenwinge, l. e. Ifr Floamanna S. i Skand. Lit. S. Handl. 1808,
f. 265, 6.
7) Harald Hårf. S. c. 21. Adamus Brem. De situ D. p. 60.
8) De morib. Germ. c. 21.
9) Gunnl. Ormst. S. c. 3, med dertill hörande excurs. Stället wisar,
att det war i synnerhet för fattigdoms skull, som föräldrar läto ut-
sätta fina barn. Batnsdäla saga c. 36. Jfr Rofenwinge, l. e. s. 40.
Hallenberg, Anm. till Lagerbring, 11. f. 27.
10) Rofenwinge, l. e.
1) Om wattenösningen och namngifningen, jfr, utom flera archeologiska
tractater,^Nialss saga c. 9, 14. Batnsd. saga p. 57. Cigils saga p.
I46. Sturleson, Halfd. Swartess saga, c. 7. Kormakssagan i Müll-
ers saga c. 140.
2) Biga Glums saga, c. 47. Nials saga, c. 9.
3) Nials saga, e. 27. Batnsd. saga, c. 7. Jfr Sturles. Harald Hårf.
S. c. 42.
Swenska Kyrkans historia. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
