Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 4. De swenska folkstammarnes äldsta offentliga och enskilta lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
som personer 1); de kunde af sin husbonde säljas, till och med
dräpas : det senare inträffade dock icke gerna, utan under hus-
bondens wrede 2). De kunde äfwen frigifwas; men frigifne
och äfwen barn af frigifne hade i allmänna meningen långt-
ifrån samma aktning som friburne 3).
Wid frågan om den näring, hwaraf dessa på medlemmar
ofta mycket rika familjer lefde, har man naturligtwis först att
tänka på den, som deras land utan all odling kunde meddela.
En gammal grekisk författare 4) berättar på ett ställe, som
tyckes handla om de skandinaviska folken i allmänhet 3), att
dessa lefde af wilda örter, frukter och rötter. Detta den dju-
riska wildhetens lefnadssätt är förswunnet, när en inhemsk hi-
storia har något att berätta om nordboarne. Deremot wisa sig
desse tidigt förfarne i jagt och fiske. Till den förra gaf dem
de widlyftiga skogarne det bästa tillfälle, och hwad som i detta
hänseende till en början war nödwändighet, utbildades snart
till ett konungsligt nöje 6). Till fiske gåfwo de rika wattnen
1) Böter för fremmande träl, som blifwit dräpt,woro obetydliga i jem-
förelse med böterna för en fri. Nials saga c. 38. De erlades till
den dräpta trälens husbonde. För mord eller mindre brott, som träl
begick, måste dess husbonde böta. Rosenwinge, l. c. . 31.
2) på samma sätt hos Gemanerna. Tacil^. de morib. G. e. 26.
3) De gamla underrättelserna om trälarne äro med omsorg samlade och
återgifne af Dr F. H. I. Cstrup, i afhandlingen om Träldom
i Norden, dens udspring, Kilder, Beskaffenhed og Ophör. Sorö 1823.
Äldre tractater i samma ämne af M. Calonius och Hurtigkarl.
4) Strabo, IV. p. 408. Edit. Cafaub.
3) Jfr Pfisker, Sefch. d. T. I. f. 28.
6) Ett sådant, och med mycken konst utöfwadt, war den, i fall wi få tro
Sturleson, redan i Olof Skötkonungs tid. Olof den heliges S. e.
90. Jfr Ol. Tryggw. S., öfwerf. af Rafn, I. f. I08; de der om-
talta hökarne kunna knapt hafwa haft annan bestämme^se än att nytt-
jas wid jagten.
4*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
