Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 4. De swenska folkstammarnes äldsta offentliga och enskilta lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
på annat fätt erhållits i metallisk form. Deras nyttjande om-
talas mångastädes.
Wid den tid, då nordboarne först wisa sig i historien, äro
de icke i det tillstånd af råhet, att de blott kläda sig med djur-
hudar. Så långt wåra underrättelser räcka, talas om flerfal-
diga tyger, hwaraf man wisste att förfärdiga åtskilliga slags
klädesplagg, olika, efter den nyttjandes kön, stånd och förrätt-
ningar 6). Ull 7), hår, och wäl äfwen lin war den wanligaste
materialen 8). Åt tygerna gaf man flera slags färger. Åt-
minstone i de senare tiderna af hedendomen satte n^an ett högt
wärde på en större finhet i tyget, en mera glänsande färg, en
bättre form i tillskärningen. Kläder af en dylik utmärktare be-
skaffenhet hämtades utifrån genom handel eller röfweri; woro
äfwen ofta skänker af konungar eller andra förnäma personer
åt nordmän, som utfört någon lysande bedrift. Grekiska (ryska)
hattar omtalas på åtskilliga ställen i sagorna. Till ytterplagg,
så wäl behöfliga i norden, nyttjades pelswerk 9). De olika
slagen af dessa hade ett olika wärde 1 0). Till klädnaden hör-
de äfwen åtskilliga prydnader. Smycken af guld och silfwer,
Sturlef. o. Cgils S. e. 1. berättar att Ciwind Skaldafpillex (omkr.
år 960) ägde en stor och god guldring, ,,som långt tillförene war
funnen i jorden."
6) Ifr Rials saga, c. 3. 13, 31, 33, 53, 54, 119, 121. Eigils saga,
c. 80 (f. 602, ett ganska märkligt ställe). Batnsd. saga, c. 31, 32.
Sturles. Olof Haralds. saga, c. 31, 32, 04, 8L
7) Wadmalet nämnes skerastä^es. Om dess wärde i jen^^förelfe med an-
dra waror jfr Thorlarii anmärkning wid Floam. S. i Skand. Lit. S.
Skri^fter 1808. s. 317.
8) Hanrmeiti^, i Hymisqnida, str. 39, förklaras gemenligen med
linskörden. Wölundarquida (Inledn. och str. 1.) omtalar qwinnor,fom
"spunno lin."
9) Batnsd. saga, c. 32. jfr Grimnismal, Förefpr. arn. uppl. af Eddan,
f. 38.
0) 0igils saga, c. 14, ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
