Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 4. De swenska folkstammarnes äldsta offentliga och enskilta lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringar för armar och fingrar, kedjor och mera dylikt omtalas,
såsom warande i ett högt anseende 1). Det kom wäl nästan
allt utifrån på de förut nämda sätten, och gick sedan från man
till man inom familjerna, eller också åtföljde det sin ägare i
grafwen 2). De gamle nordboarnas byggnader synas hufwud-
sakligen hafwa warit af twenne slag: det ena war lätta, flytt-
bara bodar (budar) nyttjade wid ting 3), marknader, fiskeri-
platsar o. d.; det andra war åbyggnaderna på de fasta går-
darne. De woro helt och hållet af träd, ofta öfwerstrukna med
tjära och täckta med bark 4) eller annat dertill tjenligt ämne 3).
På samma gård woro till^särskilta ändamål särskilta byggnader,
således det allmänna boningshuset (stufwa, skali), gästabuds-
sal, hus för qwinnorna, eldhus (kök, bakstuga o. d.), wisthus,
hus för trälarne, för boskapen m. m. Af alla dessa byggnader
hette gården by (bu, bar, bæjar, byggnader) 6). Det för-
stås af sig sjelf, att det war blott på de förmögnares eller
förnämares gårdar som alls dessa åbyggnader eller äfwen flera
1) Om ringen Swiagris Rolf Krakes f. p. 87, 8 (Oldnord. Selsk. uppl.).
Ringen Ritud, Norna Gests s. p. 293.
2) Jfr Yngl. S. e. 17, 22.^ Harald Gråfälls saga, e. 18. Nials saga,
c. 6, 13, 17, 31. Gunnl. Ormst. S. f. 99. Batnsd. S. f. 53. – ^
Om bröstprydnader för qwinnorna Rigsmal, f^r. 26. på samma sätt
beskrifwes qwinnans prydnad i Trymsqn. str. 18, 21. Genom ett ho-
pande af poetiska uttryck får qwinnan följande befynnerliga benäm-
ning i ett vers af Nialssagan (c. 92, efter arnemagn. commisfio-
nens tolkning): Du med bäckarnes eld (guldet) beprydda pelare.
Tolkningen är wäl dock icke fullkomligen tillförlitlig.
3) Om bodarne wid tingen på Island jfr Nials saga, c. 24, 33, o. a.
st. samt Olof Kyrres S. c. 2.
4) Cigils saga, c. 22.
3) „Taugreptan Sal" i Havamal, str. 36 öfwersättes med "tectum vimine
contextum."
6) Cigils saga, c. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
