Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 4. De swenska folkstammarnes äldsta offentliga och enskilta lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
funnos: de fattigare fingo till flera ändamål nyttja samma hus7).
Byggnaderna hade wäl i allmänhet blott en wåning, dock
förekomma äfwen öfwerwåningar, i synnerhet bebodde af qwin-
norna (loft, höganloft, bur) 8). Det allmänna boningshuset
war naturligtwis det wigtigaste. Det utgjorde en aflång fyr-
kant , med sluttande tak, utan loft. Midt på golfwet war
eldstad. Röken utgick genom gluggar i nedre kanten af taket,
genom hwilka ock ljuset insläpptes 9). Gluggarne kunde till-
täppas med luckor 10). I rummets öfra ända woro tillslutna
sängar för husbondfolket , der detta icke bebodde andra bygg-
nader. Ofwan sängarne hängde wapen, åtminstone husbon-^
dens, hwilka utgjordes af swärd och yxa, spjut och båge med
pilar, sköld och stundom äfwen hjelm och brynja. Swärdet
hade det största anseendet, hwarföre det ock ofta erhöll sitt eget
namn; men skölden war den bästa wäggprydnaden. Nedom
sängarne woro pallar, samt utanför dessa bänkrader, också med
pallar. Då byggnaderna ofta lågo i öster och wester, kom den
ena bänkraden merendels att upptaga den södra, den andra
den norra långsidan af rummet. Den förra war den bättre:
midt på den samma war högsätet, som tillhörde husbonden:
gentöfwer på andra bänkraden ett annat högsäte för den för-
nämste gästen. Högsätena woro skilda från de öfriga bänkarne
genom pelare (öndwegssulur, setstokkar), hwilka hade
7) Om samtliga byggnaderna öfwerallt woro omgifne af något slags stän-
fel, är owisst. på ett ställe omtalas ett sådant (Batnsd. S. e. 31);
dock kan man wäl icke deraf draga någon allmän slutsats. Jfr äfwen
Nials S. c. 80.
8) Yngl. S. c. I4. Cigils saga, c. 32. Det på det senare stället före-
kommande ordet dyngia betecknade dock icke nödwändigt en öfwer-
wåning.
9)Håkai^ Jarl i Norge hade åt sin gudomlighet, Thorgerda Horgabrud,
byggt ett tempel, som hade fönster af glas. Feröinga S. i Müllers
Sagabibl. I. f. 179.
10) Nials saga, e. 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
