Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 5. De swenska folkstammarnes äldsta religiösa lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ro liksom ringsplatferne helige^), och skyddande runor inristade^
på wapnen. Allt detta wifar, att också i kampen åtankan på
det öfwek^ordiska icke förswunnit. Huruwida för öfrigt det ena
slaget af wapen war heligare än det andra , eller i hwad för^
hållande de i otalig mängd tillstädeswarande slintwapnen stodo
rill wapen af merall, kan swårligen bestämmas. Man harnå-
gon gång föregifwit, att endast slintwapen skolat nyttjas till
offer. Deras mångfald och olika former bewisa motsatsen^
hwilken äfwen är klar afuttryckligawittnesbörd hosdegamle 3).
Äfwen åtskilliga af de ting , som i den yttre naturen före-
kommo , ägde för nordl^on helig betydelfe. Guldet hade wärde
i fig ^jelf, n^en stck ett ännn ftörre genon^ de mångfaldiga my-
thiska förbindelser , hwari det förekom, och hwilka isynnerhet af
skalderna begagnades. Källor behöfdes wid tenkplen (under
hedendomen till offren, sedermera till dopet): de fingo wäl
deraf någon wigt i menighetens föreställningar. Samma wigt
tyckes i allmänhet haswa tillhört rinnande wattekk 6). Eld skulle
enligt ett ställe, som förut är anfördt, fi^nkkas i hwarje ofser-
hus, och öfwer lågor fignades hwad som tillhörde offret. Inför
huselden eller wid fackelsken knöts äktenskapsbandet 7): eld för-
4) Ifr. Eigils S. p. 340, 350^, 566, ff.
3) Eigils S. p. I8I.- Nya och wigtiga upplysniugar angående sten-
monumenterna äro af prof. Nilsfon dels redan lemnade (i Inlednin-
gen till den nya upplagan af hans Swenska Fauna och i den ännn
ofulläudade skriften: Skandinaviens ur-inwänare), och dels att förwänta.
Att dock på denna grund bygga skntfatfer om nordens äldsta ethnographi
är kanske ännu för wägfamt^ likafom wäl ännu föga kan skntas af de f^^d
af eranier och skeletter ^ fom i senare tider blifwit gjorda och wåckt en
wälförtjent uppniärkfamhet. Ifr en mycket intresfant nppfats l^ärom
af Prof. Efchricht i Dansk Folkeblad , 1837, N:r 38-39.
6) Se Fiun Maguufen, d. ä. Edda II. I27. Spår af en floddyrkan
sknnas möjligtwis i Landn. p. :^41.
7) Havam. I40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
