Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Den första från norra Tyskland till Swerige fortplantade christendomen. År 830—988 - 1. Denna historias källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelas först af en urkund, som, sådan den nu är beskaffad,
tillhör det 15:de, och denna yttrar sig äfwen med owisshet (di^
citur) och utan någon synnerlig sannolikhet 2) on^ bokens öde.
Allt detta ger oss inga höga tankar om anteckningens riktighet.^
Hwilket det rätta förhållandet dermed warit, kan numera fwår-
ligen utletas, då alla bemödanden att sinna deu förlorade ur-
kunden warit fruktlösa, och hoppet om en lyckligare utgång för
framtiden är ringa3). - Wår andra anmärkning skall angå
en hitrills föga begagnad Corbejerck)rönika, som innehåller åt-
skilligr både om Ansgarius och hans efterträdare. Enligt den un-
derrättelse, son^ dess utgifware Wedekind derom meddelat, war
den känd af Falke, son1 deraf lemnat ett eller annar utdrag^ (i
(^ode^ tradit. (^orbeiens 4). Om urskriften har man numera
ingen kunskap, men en af hannoverska historiographen Scheidr
reviderad afskrift fi^nnes på kungliga bibliotheket i Hannover,
och det är denna som Wedekind utgiswit isina Noren zueinigen
Geschichrschreibern des teutschen Mittelalters, 4:s Heft. Chrö-
nikan börjar med en inledning, son1 i en bättre styl än chrö-
nikornes wanliga omnämner de första Carolingerna och deras
klosterstiftelfer i Saren. Med år 822 begynna de annali-
stiska uppgifterna, hwilka i synnerhet affe kloftrets stiftelse och
föreståndare, samt de bremiske biskoparne. Åt alla Ansgarii
händelser lemnas en särskilt uppmärksamhet. Något inbördes
beroende nlellan denna skrift och twenne andra bekanta Corbejer-
chrönikor (hos Leibni^ och Meibonl) ^an icke förmärkas. Der-
emor förekomma i den ifrågawarande urkunden och i Rimberti
2) Att en klosterföreständare afden betydenl^et fom en Eorbejerabbot afhändt
sig en så helig skatt, är i hög grad osannolikt.
^) Ifr H. F. I. Eftrups Disqnisitio de manna1i S. Ansgarii i Hans
Symbolæ ad ilinstr. 1oeos nonn. hist. ecel. sep^en^rionalis. Hafn.
1823.
^) Om corbeiska samliugarne jfr. Archifder Gefellsch. f. ält. deutfche Ge-
sch^ichtskunde. IV. 337. ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
