Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Den första från norra Tyskland till Swerige fortplantade christendomen. År 830—988 - 2. Förhållandet mellan Tyskland och norden. Tysklands konung är werksam för nordens och särskilt för Danmarks omwändelse till christendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ebbo, erkebiskop i Rheims, till en början kejsarens förtrogne,
sedermera hans owän, berättas det, att "han år 823, efter
kejsarens råd och ester påfwens förordnande (c^n^
siIio i^nperatoris et auctoritate pontilicis I^omani) ^
begifwit sig till Danskarnes gränser för att predika, och att
han der under loppet af en sommar meddelat dopet åtmånga7).^^
Huru långt Ebbos åtgärder sträckt sig, weta wi icke. Långt
upp i Iutland eller utom detsamma kan wäl icke deras tillwaro
förmodas. Att Eboo äfwen i politiskt hänseende warit Ludwigs
sändebud hos Danskarne och deras kon::ng , den förut on:talte
Harald, berättar en skald, som är samtidig med händelserna8).
propositnmac de1iberatnm fnisse. Rågot Achnerinöte till-
lägges deri iugen del. på Laugebeks uuderfökuiugar gruudas Eelsii
uppgifter (Swea Rikes Kyrkhistoria, f. 194. f.): "Det ärowisst,
om detta (beskutaudet om uordens el^ristnande) skett i något möte i
Mainz 816, eller uti mötet i Diedenl^ofen 822". (Noten har det
rätta årtalet 821 , öch fätter eonventet i Attiguytill822; det för mö-
tet i Diedenhofen felaktiga årtalet 822 har förmodligen ur Eelski te^t,
den man icke jemfört med deii riktigare uoten, iukommit i den förnt
omtalta jubelberättelfen). Laugebeks fauuoli^kheter och Eelfii ^^owisshe-
ter" har man federmera förbytt till fullkomlig wissl^et och derefter råt^
tat skna uppgifter, fom fåledes icke äga någon werkligt historiskt till-
förlitltghet. - Här fom ofta hafwa wi tillfälle att berömma Lager-
bring. Meningarne om Achnermötets inskytaude på nordens chri-
ftendom kunde icke för honom wara obekauta; han begagnar dem do^
icke, fäkerligen derföre, att han ickefauudem gruudade hos de ^am-
le. Miiuters berättelse (Kirchengesch. von Däuemark uud Norwegen ,
I. s. 239-40) hwilar på Langebeks auetoritet.
^) Eginh. Anna1. ad an. 823. ::nderrättelfeu återkommer på flera stål-
len och finues äfwen hos Rimbertus, Vita Ansg. e 13. ^^ l^afwa
förut nämt hwar det påskiga doeumeutet finnes, fom förorduar (^bbo
till legat i norden. utförliga uuderrättelfer om (^l^bo äro famlade i
Langebeks Scr. r. Dan. I. f. 401, ff.
8) Ern^o1di Nige11. Carm^ Lib. 1V. v. 10 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
