Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 4. Sweriges inre författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en mäktig konung. Wid osämjan mellan Olof Skötkonung och
Olof Haraldson är han wisserligen den sistnämde mest bewå-
gen. Han drogs till det norska partiet af sin gemål och af
den förbindelse n:ed Norge, i hwilken Westgöterna^^ befunno fig.
Han gör således allt hwad han förmår för att bringa ofriden
till slut, och då slutligen den fwenske konungen fwiker sitt ord,
ställer Ragnwald den norske tillfreds äfwen mot den fwenskes
wilja och befordrar derigenom äfwen fitt landskaps bästa. Men
i allt detta är han icke sin herre otrogen. Han insinner sig
wid hans hof, fruktar för hans ogunst 8) och lem:^ar sitt län,
när han kallas till ett a:tnat 9). I allt detta se wi en wa-
salls förhållande till sin länsherre. Olof Skötkonung beter sig
åter som herre mot Ragnwald, fordrar att hans egna intres-
sen skola wara jarlens 10), och hotar denne med straff för
det han ej wisat en oinskränkt undergifwenhet 1). Wi haswa
i allt detta ett upplysande erempel på en swensk konungs för-
hållande till sina höfdingar, äswensom wi se, huru wid den
ridpunkt, wid hwilken wi besinna oss, de swenska landskaperne
blefwo ^örwaltade af konnngsliga länsmän. War också Ragn-
wald ^n förnämste jarlen och kanske Westergötland det för-
nämsta länet, så funnos säkerligen utom den förre 2) och de
senare slera andra af liknande beskaffenhet. Och hwad wi fun-
8) Sturl. ^^. e. c. 68.
^) l. e. e. 95. ^ ^
10) l. e. e. 80.
1) l. e. c. 95.
2) Huru Guulaug Ormstuugas faga kan fåfom jarl i Westergötland
just wid den ifrågawaraude tiden fätta en Sigurd (f. 104), om det
är en anuars okänd person fom menas, eller blott i affeende på nam^
uet en oriktigl)et är begången , måste wi lemna derhän. Det förra
fyues följa deraf, att han skall hafwa warit gammal, hwilket wäl
fwårligen ^an hafwa warit förhållandet med Ragnwald.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
