Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 4. Sweriges inre författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nit i Westergötland, är utan rwifwel atr anse fåsom tillwaran-
de äfwen i andra delar af Swerige 3).
Märkliga motstycken till länsmännen äro de fwenska lag-
män, som också under Olof Skötkon:ing uppträda. Innan
Sturleso:: anför dessas egentliga historia, beskriswer han det
allmänna förhållandet. Hwart och ett af Sweriges landskap,
säger han, har sitt lagting och sin i :nånga stycken^ särskilta lag.
Öfwer hwarje lag är en lagman, och råder han mest hos bön-
derna, ty det skall wara lag, som han pröfwar skäligt. Men
när så händer, att konungen eller jarlen draga genom lander
och hålla ting med bönderna, då swarar lagmannen på bönder-
nas wägnar och de följa honom alle, så att de wäldigaste män
knapt fördrista sig atr komma till deras allmänna ting, om
bönderna och lagmannen ej gifwa sitt tillstånd dertill. I de
mål som efter de andra lagarne ej skiljas, skola alle rätta sig
efter Upsalalagen, och alla andra lagmän skola stå under den^
lagman son: är i Tiundaland 4). Att dessa ord icke blott gäl-
la för den tid, på hwilken de äro sagda, utan också för en mye-
ket äldre, är klart dels af liknande förhållanden i hela norden,
t. er. på det hedniska Island, och dels af den historia, fom fe-
dermera anföres och som åtn:instone i det huswudsakliga är
trowärdig. Wäl grundad synes således den meningen, att fol-
kets frihet och sjelfständighet ingalunda blifwit upphäfna genom
konungens och dess länsmäns förökade makt, att denna folkfrihet
isynnerhet yttrade sig wid tingen, der båoe regeringsärender och
domarehwärf förekon:mo, att folket wid tingen dels leddes ock)
3) Ät den norske Swen jarl tillbjuder Olof Skötkonung ett fwenskt
län, fom kan wara denne hans anförwant wärdigt. Ol. Har.
S. c. 52. På ett annat skälle omtalas "landshöfdingarne" , fåfom
de der stodo i fpetfen för folket. Ol. Har. S. e. 96.
4) Ol. Har. S. e. 76.
Swenska kyrkans historia. ^ ^9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
