Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 4. Sweriges inre författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dels föreställdes af sina^ lagmän, hwilka förde folkets talan och
således woro män af ftor betyd^nhet 3). Bland de särskilta
tingen war Upfalas eller alla Swears det förnämsta. Det-
ta underordnade woro de öfriga, få att det dels utgjorde en
högre instans än de andra och dels upptog faker, som på de
andra icke kunde afgöras ^). Äfwen Götatingen woro Upfala-
tinget underlägsne, n:en förtjente dock, såsom uttryckande en
mäktig solkstams wilja, den största upp:närksamhet. Hwilka ting
fom woro de lägsta (lägre än landt- eller lagn:anstingen kunna
wi i Swerige spåra) 7), och hwil^a personer som widdelägre
woro de huswudsakliga, kunna wi icke bestämdt säga. Wi haf-
wa förmodligen att, i öfwerensstämmelse med hwad som gällde
på Island, tänka på häradsting och godordsmän (häradshös-
dingar). Wi kunna wäl således antaga, då fråga är om de
tillsällen, wid hwilka folket i mindre eller större afdelningar ut-
öfwade sina rättigheter, samt om de personer, som, den ene un-
derordnad den andre, derwid stodo i spetsen för folket, art de
3) Thorgnyfamiljens länga besittuiug af lagmansdöme i ::pland skulle
nästan komma oss att tro, att lagmansembetet i Swerige, likafom god-
ordet på Island, warit ärftligt, om icke andra data, åtminftone för
fenare tider, talade deremot. För öfrigt omtalas Thorgnys stora hof
(Hird mikla), hans nära förhållande till Ragnwald jarl, m. m.
hwaraf tillrädligt fyues, huru wigtig man i famhället hau war , oak-
tadt hau fjelf uttryckligei^ skiljer fig från dem fom bära tignarnamn,
d^ ä. kouungens tjenare och adel. Ifr Ol.^ Har. S. e. 77, 79.
6) Ifr den fåkallade Lagman Emuuds Saga hos Sturl. Ol. Har.^ S.
e. 96.
7) I en äldre ordniug har fäkert det i fenare tider gällande förl)ållau-
det fin grund. Ifr föröfrigt Ol. Tryggw. S. Oldskr. Selsk. uppl.
e. 175. Alldeles fri fån fabel är wisserligen icke^deuua berättelfe ,
men förtjenar uppmärkfamhetfåfom handlai^de om swenska angelägen-
heter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
