Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 8. Den helige Sigfrids historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
das från ^y^land ^liswer ^ntl^^en e^^el^^s^^p^ ^swen ^ngels^
mannen har erkebiskoplig wärdighet. För båda äro wäga:^e
långa och fwåra och resan wådlig. ^äda arbeta i Dann:ark,
innan de kom:na till Swerige och ftä högt i gnnft l^^s en
dansk kon:tng. Då Sigfrid kommer till Wärend, fi^nner han
"alla slags förmåner i öfwerslöd, fiskrika sloder, bin ock^ ho-
nung, fruktbara åkrar och praktsulla ängar, yn:nigt willebråd
af åtskilliga slag^ famt täta ^^ fte^ra slogar.^^ ^tt en del af
denna målning är öfwerensstä:nmande n^ed werkliga förhållan-
der, kan icke förekonlma oss besynnerligt, efter hwad som är an-
märkr om legendens sannolika upphof; n^en wid en annnn del
ränker man ock lätr på Adami beskrifning af Swerige, nemli-
gen "huru dettaärett :::ycket fruktbart land, har öfwerslöd på
säd och honnng, öfwerträffar andra land i rikedom på boskap,
har den bästa tillgång på skog ock) walten^^ :n. n:. ^). Månne
icke dessa öfwerensstän::nelser äro så n:ånga ock) af den beskaf-
senhet, att de göra ett begagnande af de äldre och trowärdi-
ga urkunderna wid de nyares affattande sa::nolikt, eller åtmin-
stone möjligt? Förklara de icke uppgisterna angående en per-
son, om hwilken n:an icke bibehållit någon annan k::nskap än
den, att han war E:^gelsn:a::, :::en on: hwilkens tidigare hän-
delser man dock så gerna wille weta något :nera? Ock^ för-
klara de icke äswen bättre än på det förut försökta sättet de
bestämda oriktigheter, son: de i sråga ställda berättelserna in:te-
hålla? Är således dessa berättelsers trowärdighet i jemförel-
se med Isländarnes få oemotsägligen gifwen ? Wi tro det icke,
och wi tro det så mycket n:indre, son: enligt hwad förnt blif-
wit anmärkt, de isländska berättelserna hwila på någorlunda
kigeu uära till haiids för att utgöra gruuden för legeudens ord:
convocato commnni conci1io c1ericornm ac sacerdotnm^ insinnat
^is &e. Hist. Sigfridi.
2) De sitn D. p. (^0. L^^kheten är redau aun^ärkt i S. R^ S. Il. p. 350.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
