Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 8. Den helige Sigfrids historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen Friggiœro:: (enligr uttydningen i Collins och Schlyters
upplaga af Westgötalagen, äfwen som i Scr. rer. Suec.,
Friggesåker, i Gudhems härad, nära Falköping) , Gyrem
^ (Gerun:, i Wartofta eller Skånings härad) och Angistad (Ån-
gestad, också i granskapet as Falköping). Inrättander af kyrko-
städer ock^ kyrkogårdar sörutfätrer ett icke så ringa anral af christ-
ne. Ockfå sinna wi icke så långt efrer denna tid, atr chrisren-
dom har slagit fasra rötter i Westergötland. Att Olof Sköt-
konung sedermera helst wistades i Wesrergötland, men deremor
skydde Upland och Upsala, såsom de ställen der hedendomen
bäst frodades, berättar oss Adamus 10). Ett slags bekrästelse
härpå len:nar oss Sturleson i sramställningen as den söndring,
som wid Olof Skötkonungs tid ägde rum mellan Swear och
Göter1): den egentliga grunden till denna söndring synes wäl
hafwa warit begge folkstammarnes obenägenhet att för hwar-
andra gifwa wika, och hwarderas anspråk att allena wara i besirt-
ning as de största rättigheterna. Men n:ed dessa anledningar
kunna lätr religiösa olikheter hafwa förenat sig. Wi skola
i den följande utwecklingen af kyrkans händelser sinna, hurn
Westergötland är huswudorten sör ett christet pa:^ti, då deren:or
Sw^alanden ännu länge med iswer hylla hedendon:.
Wi haswa således strar ester år 1000 ett stift eller åtmin-
stone grundläggningen till ett stift i Westergötland, utan all
sråga det äldsta i det egentliga Swerige. Hwem förestod det-
ra? Den fwenska nrknnd, son: wi nyss rådfrågat, sätter wisser-
ligen Sigf:^id i första rummer as Westgötabiskopar, men låter
honon: ock sna:f begiswa si^g till en annan landsort 2). Hwem
efterträdde honom ? Den nämda urkunden har en Unni, men
kallar denne erkebiskop och låter honom unde:^gå martyrdöden:
10) H. E. 11. e. 41.
1) Ol. Haraldf. S. e. ^.^6.
2) Biskopsferien i WGL. f. 304.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
