Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 8. Den helige Sigfrids historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dödsår är alldeles obekant, men något öfwer de första ^oenne
eller trenne deeennierna af det elste seklet torde man wäl kunna
utsträcka hans lefnad.
Sigfrids namn och minne blefwo ridigr heliga, fortlefde
länge i församli:tgen och äro i wisst asseende ännu lefwande.
Wastovius uppgifwer, att fanetisieationen blifwit bewiljad af
påfwen Adrianus d. fjerde år11587). Sigfrids högtidsdag war
d. 15 Februari, och ännu är Sigsridsmessan i Weriö en af
de förnämsta marknaderna i S:nåland, till och med i hela
Swerige. Åtskilliga kä^^lor, kapeller, kyrkor, kyrkogårdar m. m.
buro och bära hans namn. Son: oftasr återkommer detta
i Småland, dock någon gång äfwen i Westergötland. Särskilt
skall der wara förwaradt af traditioner i wissa delar af Kal-
marlän 8). Äfwen den bildande konsten sökte förwara hans
minne. Han föreställdes i målningar, i wirkade tyger, i seulp-
turarbeten9); han igenkännnes i dessa bildwerk af det i hans
armar hwilande ämbaret med de trenne huswuden. ^Mycker
passande har dockdenna bild ingått i det sigill, somsrån gan:-
la rider til^^baka nyttjas af Weriö eapitel.
Såson: samtidig med Sigsrid :täntnes en annan Engels-
man wid namn David, hwilken arbetade för christendon:en i
Westmanland. Sigfrid skall hafwa haft en eaplan, wid namn
skaffenhet grafsteueu warit kan icke fägas. Till Sigfrids egua tider
kan den uatitrligtwis icke häuföras. Kanske skall deu wid framdeles
skeeude gräfuiugar i Weriö don^kyrka skuuas.. Äfw en altarsteuen , fom
pä Bazii tid låg qwar" in medio pavimenti", är nu borta och hela
golfwet betäckes af likformig Ölandssteu. Bazii ord äro missförftåd-
da af Spegel (Kyrkhist. 11. p. 375), hwilkeu säger" att Sigfrids graf-
sten änin^^ finnes , med mycken gammal skrft uppå liggaude midt på
golfwet."
^) Vitis, Benzelii uppl. f. 32.
8) Ifr Löfgren, Kalmar och dess f:ift, I. f. 33. ff.
^) Ifr ^. ^^. ^. II. 1. f. 262. not.g, och Löfgreu, l. e. s. 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
