Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 8. Den helige Sigfrids historia - 9. De sista hamburgska erkebiskoparnes werksamhet för Swerige under denna period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eskil, fom arbetade i Södermanland. Båda dessa mäns hus-
wudsakliga werksamhet tillhör dock senare tider, och bör såle-
des icke här on:talas. Wi återgå till de bremiska erkebiskoparne
och deras bemödanden för norden.
Den stolta sariska kejsarraden, börjad med en Henrik, fort-
satt med trenne Ottoner, oel^ slutad med en Henrik, esterföljdes
af en s:^ankisk, som börjades :ned en Conrad och fortsattes med
trenne Henrikar. Conrad den andre war lika srom som si^n
söreträdare Henrik den andre, men kraftsullare, raskare och min-
dre rädd att förswara sin konungsliga rättighet m^t kyrkans till-
grepp. Hans son Henrik den tredje gick med ännu större dri-
stighet i si:: faders fotspår, och war kanske en as de sjelfstän-
digaste och oinskränktaste konungar Tyskland någonsin haft.
Han wärjde rikets gränser med framgång och kraft, höll her-
rigarne och sina öfriga vasaller i den bästa lydnad, war både
altad och sruktad i Italien, höll icke blott sitr eget rikes bisko-
par i tukt, utan wisade sig ock som herre öswer den romerske
biskopen, den l)an af- och tillsatte efter godtfinnande. Emed-
lertid knnde han dock icke hindra, att åtskilliga kyrkliga frågor
fi^ngo allt större och större insteg och bleswo åtminstone sörbe-
redde till etr asgörande, som ingal:tnda war förmånligr för ko-
nnngamakten. Den första angick biskoparnes förhållande till
konungen. Både Conrad och Henrik woro för mäktiga atr
fråga skulle knnna uppkon:ma om tillsättande af någon biskop
m o t deras wilja. Twerton: förforo de alldeles egenmyn-
digt äfwen med den rome:ska b:skopsstolen. Dock måste de
fördraga kraftiga protester mot utöfwandet af en dylik myndig-
het, och en af de påswa:^, som Henrik den tredje tillsatte, för-
klarade både inför konungen sjelf och fedan inför det romerska
eleresiet och folket, att on: han icke n:ed deras bifall blefwe
påfwe, så ansåg han sig icke wara det genom kejfarens wal.
Swenska kyrkans historia. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
