Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Christendomens och hedendomens strid. År 1060—1134 - 7. Det borgliga samhällets förhållande till den framträngande christendomen. Strid - 8. Den swenska christendomens förhållande till den allmänna kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallade Thorswiggar. "Härföre," säger Saro1) "hara ho-
nom Swearne och anse honom såson: en helgerånande plund-
rare as himn:elska egendomar." Uttrycket wisar huru Swear-
ne woro si^nnade mot ck)riftna konungar. Magnus stupade, än-
nu temligen ung, i Fotewiksslaget. Orden afse således Swe-
arne sådana som desse woro strar före sluret af wår period.
Äntligen hafwa wi just inwid detta slut ett datum, som i nå-
gon mån bestyrker stridens fortfarande. Den biskop Henrik,
so:n med konung Magnus föll i Fotewiksslaget, säges haswa
warit "utdriswen från Swerige2)." Att han såsom ck^risten
och biskop bliswit sördrifwe:: från Sigtuna, der han enligt
det lundensiska neerologium hade sitt säte3), låter wäl för-
moda sig, och då hafwa wi äfwen en anledning, hwarföre han
slntat sig till k. Magnns , huswudn:annen för de christna i
Götalandet. Sedan allt detta således blifwit anfördt, k:tnna wi
wäl säga att goda skäl sinnas för det påståendet, att Swerige
wid Stenkilska ättens afgång ock^ wid början af det tolfte sek-
lets sjunde deeenni:tm befann sig i ett tillstånd af både borglig
och religiös oreda.
Wid ett sådant förhållande blifwer det wäl söga fruktbarr
att efterfråga den swenska christendon:ens ställning till den ut-
wecklade kyrka, som beherrskade nästan hela det öfriga Europa,
eller den e^ristlighet, som bör tänkas såsom en frukt af chri-
stendomen; men då härom dock något kan sägas, wilja wi
upptaga dessa ämnen.
1) L. X11I. s. 236. ^
2) Den ofta omtalta Roskilderchröuikan hos Langebek, Scr. r. Dan. 1.
f. 382.
3) Ad. I1 non. Jnnii. - Något tidigare omtalar Adamus en fwensk
martyr Erik, utan att om honom berätta något färskilt. Ad. B. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
