Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Christendomens och hedendomens strid. År 1060—1134 - 8. Den swenska christendomens förhållande till den allmänna kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är bekanr huru den christna kyrkan nästan ända srån
Constantini tid utbildat si^g rill ett konstigt, i många hänseen^
den föga aktningswärdt, men dock sör den europeiska odlingen
gagneligt hierarchifkt fystem, som i elfte feklet gjorde starka
anspråk på herrawälde äfwenöfwer borgl:^gaförhållanden. Der är
bekant huru detta system färskilt inwerkade på det ryska riker,
de europeiska starernas hjerta, och åter deraf emottog inwerk-
ningar. Papatet och kejsaredömet sk::lle man kanskekunna kalla
de rwenne medelpunkterna i medeltidens elliptiska linea. Kejsa-
redömer i:t:+^ehade wid bö:^jan af wår period, såsom redan ofwa:^
blifwit nä:ndt, fnrstar af srankisk ätt. Den kraft:^ge, oförfärade,
rättrådige men tillika kyrkan undergisne He:trik den tredje öf^
werlemnade riket åt sin serårige son, He:trik den sjerde. Den-
ne, utrustad med goda både förstånds- ock^ charaetersanlag, för-
derfwades både till sörstånd och charaeter af en dålig uppfo^
stran, och n:äktade icke u::der sin långa regering att gifwa den
werld, som han sknlle styra, någon fred eller fasthet. Papater
förwaltades deremot af mer eller mindre utmä:fte män, bland
hwilka Gregorius den sjunde i alla tider söker sin like. Redan
innan ha:^ besteg Petri stol war han påfwe. Redan under
slera företrädares regeri::g ledde han nästan alla angelägenheter.
Till dessa hörde en stor fråga, den om investituren, eller om
rättigheten^ att åt de högste andlige förläna deras embetsmyn-
dighet ock^ alla dermed åtsöljande förn:åner och rättigheter^
Denna fråga åstadkom i nästan hela den sista hälsten as det
elfte och första tredjedelen af det tolfte seklet en stor söndring
mellan ky:^ka och stat. Den förra ansåg si^g :^cke fri, förr än
den beröfwat den senare denna rättighet, och den senare ansåg
si^g bortgi+fwa all si^n merg ock^ kraft,^m den bortgas denna rät-
righet. Men det war icke blott stat och kyrka som stridde.
Den sena:^e förstod att bringa statskraster i harnesk mot hwar-
andra och kunde icke heller hindra atr dess egna makter inläto
sig i en inbördes kamp. Således se wi wilda både borgliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
