Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Christendomen segrar och swensk kyrka erhåller fullständig utbildning. År 1134—1164 - 2. De borgliga tilldragelserna i Sweriges grannstater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l^redt. Det war således för dem af wigt att kunna tukra Wen^
derna. Wigten ökades deraf att de sistnämda ännu woro hed-
ningar, hwilkas on:wändande måste ligga alla ck^ristna folkslag,
och förnämligasr de angränsande, om hjertar. Samma intresse
som Danskarne hade äswen Tyskarne. Efter den fariske Lo-
thars död hade Hohenstauferna intag:^t den tyska konunga- ock^
den romerska kejsaretronen. Den förste af Hohenstauserne, Con-
rad, förstörde sina krafter på etr korståg, och kunde icke mycket
uträtta mor sina egna ock^ rikets siender. Men efter honom
kom den stolte, krastfulle, herrlige Fredrik Barbarossa (115^).
Han war icke den man, fom försummade en siende eller åsi^do-
sarte en rätrighet. Som siender måste han anse de hedniska
Wenderna. Och rättigheter kunde han srån gamn:alt anse si^g
äga öfwer Danmark, som någon gång hade stått i ert werkligr
eller sörmenadt länsförhållande till Tyskland 1). De inre oro-
ligheterna gåfwo Fredrik god anledning att göra sådana rärtig-
heter gällande. Wi se huru de danska surstarne under den
ifrågawarande tiden wända sig till Fredrik för att kunna hålla
hwarandra jemnwigten, underkasla sig honom, men swika hwar-
andra, och med föga kraft bekämpa deras egna och Fredriks
gemensamma fiender, Wenderna. Det är för oss nog atr fålun-
da i allmänhet hafwa angifwir ställningen. Särskiltheterna höra
icke hit. Wi anmärka blott att dels Waldemars egna intressen
och dels Swen Eriksons gryn^het, trolösher och öfwermod2)
skilde Waldemar frän den siftnämdes parri och förenade ho-
nom med fonen af hans faders mördare , Knut Magnuson.
Oredo:na i Danmark slutades änrligen så, att Swen, ester åt-
skilliga söregående misslyckade förfök, lät i Roskild efter en
målrid, der alla tre furstarne lofwat hwarandra tro och wän-
1) Ifr Raumer, Die Hohenstaufen, I. f. 354. ff.
2) Hans seder och charaeter skildras utförligt och skarpt af Saro, s.
263.
Swenska kyrkans histori^ 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
