Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänker på det fragmentariska i sin egen natur, hennes
»medkänsla och allvar», det »tillitsgivande» till och med
i hennes stämma. Han vågar ej säga sig, ’att han älskar
henne, ty hennes flärdfria sinne, hennes varma, vänfasta
hjärta tyckes honom stå så högt över hans egen »vacklande
stämningskaraktär». Han medger, att han präglat i sitt
sinne vart ord hon sagt sedan de mötts. — Hon gör
honom gott: »finns det något härligare, än när en älskad
kvinna räcker en man sin hand och säger: Ni har rätt
— det är som om man blev större i sin egen tanke, man
rätar upp sig och är glad över att leva.» Han bävar för
skilsmässan, men när den kommer, tröstas han av sina
lyckodrömmar och medvetandet att återseendet är nära.
Avgörandet hindras av att »konvenansens» spöke manas
fram: skulle hon vilja offra honom pä dess altare?
Slutligen kunna ej tecknena bedraga och han vet hur det är:
»Mörk kväll i trädgården med fyrverkeri kali iskyla
ute, men inne — finner inga ord i kväll. Lätt är att skriva
över sorg och misströstan, svårt över glädje, jublande fröjd,
outsäglig fröjd.» »Man säger att några ömma ord i språket äro
utslitna. — Utslitna, ja, när världen också är det.» »Vad
gör det om man blir aska blott man en gång brunnit.»
»Vad två blå ögon kunna uttrycka oändligt mycket mera än
en hel litteratur kärleksdikter.» »Är du säker? — Vet ej,
vill ej veta vad i morgon kommer, glömt vad i gär var —
det finnes blott nu, nu —» Och när fästmön skrivit ner sin
bekännelse bredvid hans, utbrister han: »Det finns rosor,
doftande rosor mitt i staden, i den filiströsa staden, hören
I det, 1 högvisa fäder och I kalkylerande mödrar, hören
det om i viljen eller icke, hör det, magra gnidare, hör det,
grått seende pessimist, det finns rosor, jag har både i
knapphål och hand, utan att räkna alla som sitta och dofta
i mitt bröst, hören det, slöade mänsklighet, det finns rosor,
man måste kanske riva sina händer en smula blodiga för
att se dem, man måste kanske anstränga sina synnerver
för att varsebliva dem, där de sitta inom de höga murarnas
skygd, men det gives rosor, rosor som dofta så att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
