Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så i den stilla natten,
då aningens hölje drogs från,
jag i skymningens svepande dunkel
såg timmermannens son.
Och i ödmjuk, men jublande lycka
jag vände min håg åt hans håll,
och jag sjönk till hans fötter och kysste
hans svävande klädedräkts fåll.
*
Från 1885 till 1888 finnas, så vitt jag kan se, av
Levertins hand ett dussin enstaka noveller publicerade
på olika håll. När han själv kort före sin död uppgjorde en
plan till en samling »sista noveller», upptog han bland dem
ingen från denna tid. Även för sin prosa, såsom för sin
vers, betraktade han den som en lärotid, vars
arbetsresultat icke höll provet inför en senare granskning och
framför allt icke visade den rätta bilden av honom själv.
Vi skola kasta en flyktig blick på dessa alster.
Där är då först »En pingstidyll» i kalendern Nornan
för 1886 (utkommen i slutet av 1885), översatt från
manuskriptet till danska av Peter Nansen och publicerad i
tidskriften Tilskueren. Grosshandlar Holm flyttar på själva
pingstaftonen ut till landet med sin familj.
Stockholms-stämning, skärgårdsbilder, buller och liv och gott humör på
ångbåten, grosshandlaren som en skolpojke, utkommen
på ferier, alla som hoppande kalvar när de nå villan —
pingstaftonens l juvlighet, det äkta paret går ut i skogen, en
stämning av översvallande lycka bemäktigar sig dem, de
minnas sin första kärleks dagar, och det tyckes som stege
den på nytt lika stark genom deras ådror. Och slutligen
narrar grosshandlaren om kvällen med en liten list hustrun
in till sig — ty de sova i skilda rum, generande sig för
varandra som i äktenskapets första dagar...
Det är en förtjusande liten vår- och lyckoidyll, full
av präktiga stämningar och skriven med ett förträffligt,
nästan uppsluppet lynne. Men slutet — i sin självfallna
naturlighet så oskyldigt — undertrycktes, när berättelsen
infördes i Nornan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/swlevertin/1/0220.html
