- Project Runeberg -  Oscar Levertin. En minnesteckning / Förra delen. Levnad /
238

(1914) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På sensommaren 1887 var den långa förlovningstiden
med sina växlande stämningar och sina svårigheter, för
naturer som Oscar Levertins ännu större än för andra,
äntligen slut. Bröllopet firades på hotell Phoenix i
Stockholm : ett tredubbelt bröllop, i det tre systrar samtidigt
trädde i brudstol. Full av värme och vekhet hade Levertin
kort förut skrivit till Qeijerstam och tackat för de gångna
aren »med allt det myckna trevliga och förtroliga vi under
dem haft». Han ville se bröderna på bröllopet såsom
representanter för sina litterära vänner.

Bröllopsresan, på vilken den unga fruns fader bjöd,
gick över Holland och Belgien till Paris. Vi ha sett, hur
djupt Levertin gripes av Rembrandts »Anatomilektionen» i
Haag; han skriver om mästaren, av vilken han nu första
gången ser en större samling bilder, att han är »allt vad
man kan tänka av ljus, dröm, saga, mystik», medan Rubens
är »allt av kropp och jord, materiens triumf i färger, som
flamma som eld och purpras som siden».1

Vistelsen i Paris blev emellertid icke långvarig, endast
omkring en månad, tillräcklig för att giva Levertin tillfälle
att samla material för det arbete om fars och farsörer i
Frankrike mellan renässansen och Moliére, vilket han
ärnade framlägga såsom doktorsavhandling. Men han
kunde arbeta och njuta på samma gång, och det enda brev
jag sett från denna tid strålar av lycka och ypperligt lynne:
det är en charme att höra tungomålet, att se bulevarderna,
att beundra gracen hos kvinnorna ...

1 Uppsala bosatte sig det unga paret på Luthagen,
Götgatan 3, där de hyrde ett eget litet hus för sig. Det
kom ej många främmande i hemmet, endast några
Verdandivänner och någon enstaka ung familj. Värdinnan
var musikalisk och spelade ofta tillsammans med svågern,
som under hela tiden bodde inackorderad hos sin bror.
Annars var livet stilla och flitigt. Den unga frun deltog i
allt vad mannen förehade, och under dessa lyckliga förebud
gick arbetet på hans specimen raskt framåt.

1 Brev till fröken Hulda Levertin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swlevertin/1/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free