Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 10 februari granskades doktorsavhandlingen
offentligt. Fakultetsopponent var docenten Carl Wahlund,
Levertins egna opponenter voro d:r Ernst Meyer och
licentiaten Simon Brandell. Wahlund slutade sin
opposition, som inskränkt sig till smärre detaljer, med att uppläsa
ett erkännande uttalande av d: r Kr. Nyrop i Köpenhamn.
I brev till Schilek, som var borta, skriver Adolf Noreerr, att
C. R. Nyblom, under vars fack avhandlingen föll, vid
middagen varit ytterst reserverad, i sitt tal sagt att »nemo
nascitur artifex», och privatim att han ej var nöjd, och
Noreen begär Schiicks omdöme för att förebygga en möjlig
orättvisa vid betygsättningen. Senare befinnes Nyblom
villig giva c u m 1 a u d e för avhandlingen, men blott
approbatur för försvaret; i ingen händelse ärnar han
föreslå Levertin till docent på grund av brister i den
formella framställningen. Han kunde ej gå före E. Meyer,
»som var äldre och hade större formtalang».
Själv var Levertin efter disputationen orolig, då han
upptäckt fel i avhandlingen och Nyblom förefallit
reserverad. Emellertid säger han sedermera att resultatet
(betyget blev cum laude för arbetet och non sine för
försvaret) överträffade hans förväntningar. Dock verkade
detta, att han icke blev docent på avhandlingen, mer
nedstämmande på honom, än han ville visa. Han beslöt
emellertid att taga ihop med ett arbete för docenturen och
föreslog som ämne Wallenberg eller Cederborgh. Schiick
rådde honom att skriva om lustspelet under Gustav 111,
vilket han gärna accepterade, ehuru han sedermera
utvidgade ämnet. Men redan innan han tänkte på detta, hade
han kastat sig över den tyska humanismen direkt från
de franska farsörerna! och var i full färd med en uppsats
om Ulrich von Hutten, vilken sedan publicerades i Ny
svensk tidskrift och blev ett helt forskararbete för sig.
»Jag har läst mig in ganska ordentligt i tyska humanismen,»
skriver han till Schiick. »Vilken tid och vilka karlar,
Hutten, Luther, Erasmus jag har blott svårt med deras
latin, som jag kan för litet. Vad Strauss’ biografi är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
