Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bli ministrar. Hu hök, nu kommer det att gjutas vin på
de äldsta och simplaste flaskorna, moralen, Jesus och allt
det gamla eländet.» Det är reflexer från Verdandi och
vännerna, som ge sig uttryck i detta politiska intresse,
och kanske har han även en halvt omedveten tanke på att han
borde intressera den nya vännen för dessa ting. Han
övergår i alla fall snart till litteraturen: »Vad det finnes
briljanta saker i Strindbergs bok,» utropar han (det gäller
»Skärgårdsliv»), »och det väntas av honom nya, originella,
i högsta grad överraskande skådespel.» — 1 Ernst Ahlgrens
postuma novellsamling »finnas vid sidan av en
övervägande del schoddy tvenne verkligen majestätiska
historier, storstilade, med ett djup som förtrollar».
I nästa brev, någon tid senare, ger Levertin ett livligt
erkännande åt Heidenstams nya bok »Från Col di Tenda
till Blocksberg»; den är angenäm och trevlig som ett
förtroligt samtal om resor med någon, som sett mycket och
skarpt, tänkt och känt mycket. Mot Heidenstams
uppfattning av Voltaire vill han dock göra invändningar; denne
hade säkert åtskilligt seriös frihetskänsla inom sig, trots
sin förmåga av ackommodation. — Ännu hade endast
en recension synts, »serafen och pelarhelgonet Wirséns;
den var gränslöst humoristisk. Han klandrar ditt
rationalistiska översitteri och förebrår dig skarpast din
nonchalans mot djävulen, om vilkens icketillvaro han synbarligen
fann dig alldeles för mycket övertygad. Det är märkvärdigt
men sant vad Saphir i världen sade, att börjar man bära
en kalv på axeln, kan man snart nog bära en hel oxe ...»
Strindbergs »Fröken Julie» finner Levertin oaktat alla
glänsande enskildheter underlägsen »Fadren». »Dessa
fantasier med bara Last und Qräuel övergå lätt att bliva
enbart nervpinande ... Några små fina och ömma stycken
finnas i den stackars Josephsons ’Svarta rosor’. Till julen
stundar så Tigerschiöld, vår poeta laureatus...» »Jag
skriver om gustaviansk teater, och vetenskapens barska
ängel står med glasögon och pedantisk min framför
ingången till mina poetiska funderingars Eden. Men i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
