Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sons »Notturno» och »Nya dikter»), han fastslår Levertins
’storslagna oförståelse» för naturen, citerar några lader
ur dikten »Högst i fjällen», vilka han finner vara en äkta
uppenbarelse av den semitiska tankegången, jämförbara
endast med strofen »Där utanför, där drömde Stockholms
stad» ur »Hemlösa» i »Dikter» — allt detta är nog så
obegripligt — samt slutar med följande mer pregnanta än
träffande ord: »Vi antydde i början av denna artikel, att
den judiska genialiteten till sitt väsen är skild från
den germanska; man torde av ovanstående verser kunna se,
att även den judiska dumheten är en ting för sig, som
har föga gemensamt med germansk enfald.»
Här upprepades ju den mest graverande anklagelse,
anti-Levertinanerna ständigt riktade mot honom, oförståelsen
för vissa skalder, en beskyllning, vars rättmätighet vi
annorstädes skola undersöka. Men hela tonen i Lidforss’ artikel
gör den till ett anfall, nära nog att jämställa med ett par
tidigare nämnda. Detta kunde naturligtvis ej av Levertin
besvaras, ej heller tog han det särdeles allvarligt. Dock, det
var icke precis ägnat att vända hans misantropiska
stämning i glädje.
Han sökte, som sagt, sin tröst i arbetet, särskilt det
vetenskapliga arbetet. Från denna tid röra sig hans tankar
så gott som uteslutande om stora vetenskapliga uppgifter.
»Själv har jag,» skriver han på sominarn från Fefors
sanatorium i Norge, »arbetat som en dåre maj och juni på
början av min Callot. Olyckligtvis ser det ut, som det skulle
gå med mig som salig Dumbom: att jag kommer av mig
vid ingången. Första kapitlet skulle vara ett försök att på
en 20—25 sidor teckna Lothringens folk och historia.
Miljöproblemet är här aldrig undersökt och intressant:
detta gränsland, som fransmännen nämna franskt och
tyskarna tyskt. Två månader har jag stormläst Lothringsk
historia etc., men mitt kapitel är ej färdigt — och jag
ser, att dessa försök till korta kompakta synteser närma
sig det orimliga. Trött var jag efter terminen och har rakt
hållit på att spränga mig i ivern — nu är jag i fjällen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
