Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämningsbilder, yppande icke blott ett djupt personligt
själsliv, utan också speglande en tankerik konception av
världens gång och livets innehåll.
Så stod den svenska lyriken vid nittitalets början i hög
blomning, visserligen icke endast genom den »förnyelse»
som den erfor från de yngre: Rydberg och Snoilsky levde
ännu, och fastän deras diktning nu kunde förefalla den
oupphörligt framåt jäktande ungdomen fjärran och sval
och därför behandlades med en orättvis överlägsenhet, låg
den dock djupt i tidens medvetande, såsom det nog efteråt
visat sig. Vilka olika idévärldar öppnade sig icke i alla
dessa diktares sång, och huru hade icke var och en av dem,
äldre och yngre, börjande från Rydberg och slutande med
Fröding, röjt upp nya vägar för diktens uttryckssätt och
riktat svensk poetisk stil. Sällan har hos ett litet folk
samtidigt en sådan kohort av utmärkta lyriska diktare stått i
alstring.
Den ökades i slutet av 1891 med Oscar Levertin: och
till allt som redan fanns, bragte han dock ännu, också han,
någonting nytt.
Detta uppenbarades så fort man läst prologen till
»Legender och visor», den sköna dikten »Beatrice»,
skaldens tillägnan av verket åt hans döda maka. Där slog en
någonting, som kom från en främmande värld och som
man ej förnummit förr — ty trots Heidenstams exotism
fanns det dock innerst hos honom så mycket svenskt —
det låg icke blott i namnet och den konstrika balladformen,
vilka påminde om fjärran tiders och luftstrecks diktning,
utan det låg i själva versens böljande och fylliga grace,
i språkets välljudsrika prakt, bakom vilken tycktes brinna en
innerligare och hetare känslornas glöd än man var van vid,
samt i stämningens översinnliga saknad och vemod. Denna
lidelses djupa ton är det, som ger en så stark genklang i
unga hjärtan. Erotiken hade i den naturalistiska litteraturen
i Sverige, som i Frankrike, egentligen tagits som ett
socialt-moraliskt problem, men i hela den föregående
lyriska diktningen hade den ju också haft ett underligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
