Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en primitiv känslouppfattning, och den formade sig till
mjuka melodier, vilkas försynta innerlighet gav genklang
av något gott och ömt i själva uppfattningen.
Huru starkt romantisk hans dikt är, har flera gånger
under loppet av denna undersökning framhållits. Den har
en mängd av den äkta romantikens mest betecknande
egenskaper, och när Fröding i sin anmälan sade, att man kunde
vänta själva »die blaue Blume» lysa fram i Levertins
blomstergård, menade han just, att denna var så full av
romantisk växtlighet. Sensualism och mystik ha ofta följts åt
i litteraturen, visserligen mest hos romantikerna, men till
och med i en sådan robust alstring som Balzacs, där
»Peti-tes miseres de la vie conjugale» och »Contes drolatiques»
stå nära tillsammans med »Jésus-Christ en Flandre» och
»Recherche de 1’Absolu». Men den trånadsextas, vars mål
är Novalis’ blåa blomma, den har dock mycket mindre
av verklig erotisk lidelse än av en blek och översvinnlig
längtan efter något, som halvt är dimma och dunst. Ovan
har redan hänvisats på Levertins förmåga att konkretisera
och på det nästan alltid — icke alltid, men nästan alltid —
oerhört personligt kända i hans lust och hans smärta, hans
sorg efter kärlek och hans längtan efter död, det starkt
upplevda i hans syner och drömmar. Och jag tror, att
den största olikheten mellan hans romantik och den gamla
faktiskt är det verklighetsdrag, som hos honom går
igenom både ränning och inslag i hans diktnings väv —
för att begagna en av hans egna bilder. Det är det
pittoreska i hans syn, vilket någon gång framhållits, och som
just icke är någonting annat än det realistiska. Det har
han tagit med sig från den skola han under sin tidigare
utveckling genomgått. Den kunde han icke helt bli fri,
men genom vad han i den lärt, kunde han skapa en ny
romantisk stil. Tag blott t. ex. symboliken hos Atterbom
till jämförelse med Levertins: hur mycket mer abstrakt
är icke den förra! Eller granska en romantisk detalj sådan
som framställningen om solnedgång och aftonrodnad, så
oändligt ofta förekommande hos Levertin, för att se, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
