Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gestalter, som han på detta sätt gett liv genom en
»konfrontation» mellan sig själv och dem — detta kan t. ex.
sägas vara fallet med den tidigaste essayn om Gustaf III,
eller den om Lucretius. Men det finnes andra, och de flesta,
bland dem av hans essayer, vilka i egentlig mening falla
under rubriken litteraturhistoria, som detta alls icke gäller.
En personlig prägel bära de, ja visst, men också den
litterära värdesättningen, där den närmast lyser fram, ställes
in i det historiska perspektivet; och hur ofta göres icke
utflykter just över närliggande områden, ja, över ganska
fjärran liggande: man kan ju i en sådan essay få lära sig
ett helt diktslags utveckling från antiken till den tid, det
är fråga om. För så vitt Levertins essayer vilja ge
helbilden av en diktare och människa, sträva de att få fram
den så allsidigt som möjligt, biografiskt och litterärt,
historiskt och individuellt, med — vilket formatet fordrar —
ett energiskt understrykande av de väsentliga dragen och
naturligtvis den subjektivt besjälade uppskattning, som ger
en sådan studie dess innersta berättigande. Om Levertin
låter det »lyriska» elementet han talar om, högt sjunga
ibland, såsom i den förtjusande och storslagna epilogen
till essayn om »Atis och Camilla», lockar det honom dock
aldrig att förvanska själva bedömandet, fastän det ger detta
sin färg. Måhända menar han med sitt uttryck även, att
essayn över huvud tillåter en subjektiv och fri form.
Le-vertin begagnar denna med all den njutning han kände att
icke vara fjättrad i lärda och stela uppdelningar och en
traditionell apparat; han gör mer av enskilda ställen än
av det hela, ty även nu brister det i kompositionens
jämnmått. Men många av dessa essayer äro dock alltigenom
litterära konstverk av mycket hög rang.
En del av de betydelsefullaste och innehållsrikaste
röra svensk litteraturhistoria, från frihetstiden till Tegnér,
och den icke kronologiskt första, men som behandlar den
tidigaste av svenska författare, åt vilka han ägnat en
karak-täristik, är också synnerligt betecknande för Levertins sätt
att avfatta dessa studier — Hedvig Charlotta Nordenflycht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
