Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kronprinsen — och det är slutligen den resignerade och
patriarkalisk vordne förre hovmannens sista levnadsår i
landsbygdens sköte, fjärran från den glans vars flammor
han varit med om att tända och som nu lyste starkast.
Alltid färdig med en reflexion när det gäller erotiska ting
och oftast en skeptisk — framhåller Levertin det som
en »läraktig ironi» av livet och1 som en »kärlekens nemesis»
att låta Claes Julius till slut förälska sig i den enda av
hovdamerna, vilken han i sin ungdom ej kunnat avvinna
något behag, utan betecknat som kall, reserverad och falsk,
samt med henne gå in i ett lugnt och lyckligt
äktenskap. j
Här ger Levertin första gången en karaktärsbild ur
otrycka brev och anteckningar, behandlande en person,
som mera är en tidstyp än i och för sig fängslande. Att
denna överrika källa förut ej blivit för ändamålet använd,
visar huru litet dylika studier i Sverige hade tradition. Det
är en god och levande karaktärsbild, men psykologin blir
kanske något flyktig och de sympatiska sidorna träda
bestämt i förgrunden. Genom att själv vara alltför mycket
framme, såsom han plägar, alltför färdig och mån att ge
sina spirituella och lekande vitsord, skymmer Levertin
kanske vissa drag, som till äventyrs varit väsentliga. Det är
intressant att jämföra hans skildring med Erdmanns, som
följt Ekeblad till dennes död. Den senare författaren, som
för övrigt har mycket av sin föregångare, tager uppgiften
med större grundlighet, ställer sig mer kritisk gentemot
både huvudpersonen och hans omgivning, och ger genom
sin vidlyftighet en klarare bild, om också i grunden föga
någon riktigare. I alla fall framgår, att Ekeblads senare
äventyr på sätt och vis jäva Levertins försök att förläna
honom ett slags moralisk relief genom att haka sig fast vid
drag, som lågo i hans väsen sedan barndomen och i och
för sig kunna vara riktigt nog sedda.
Till dessa uppsatser, som alla samlats i »Från Gustaf
III: s dagar», komma ännu ett par av betydelse: den
rikhaltiga biografiska inledningen till Levertins edition av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
