Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han inskränker sig till att visa, hurusom yttre
omständigheter inverkade på Gustafs utveckling från den svärmiska
typ av en ung upplysningsmonark, som han var 1772, och
till den »världskloke och desillusionerade man, som gör
1789 års statsstreck»: 1756 års revolution med dess följder
i hans närmaste omgivning lärde honom att utnyttja sin
förställningskonst — vilken ytterligare utvecklades genom
förhållandet till modern; den fullständiga brytningen med
henne 1778 gör honom kall och ensam; riksdagen 1786
ställer honom inför oppositionen, och han blir hård och
mänskofientlig; händelserna under finska kriget driva
denna utveckling allt längre, adelns och dess damers
fullständiga avfall efter 1789 stegrar hans bitterhet och
maktsjuka, och den franska revolutionens tankar, som han
hatade, föra slutligen till hans undergång. Denna
förknipp-ning av livserfarenheten och lynnets formning är väl
oemotsäglig och har som psykologisk studie från en sida sitt
värde. Det måste visserligen anmärkas, att grunddragen
till densamma ganska tydligt givits redan av Odhner:
denne säger att Gustaf icke blott »i varje tidpunkt av sin
levnad företer en rikedom av skiftande, ja skenbart
stridiga egenskaper, utan ... är sig även ganska olik från den
ena perioden till den andra»; han framhåller hur folkets
kyla och missämjan med modern gjorde att konungens oro
ökades och hur den ohjälpliga brytningen ävensom 1778
års riksdag rubbade jämvikten i hans sinne och alstrade
en disharmoni, vilken innehåller förklaringen till mycket
i denna period i Gustaf III: s liv, som eljest förefaller
gåtlikt.1 Men Levertin gör en syntes på några sidor och
ställer allt i den koncentrerade belysning, som han så
mästerligt förstår att skapa. Han vill icke upplysa om,
i vilken mån dessa utvecklingsprodukter stodo i mot-
1 C. T h. Odhner, Sveriges politiska historia under konung
Gustaf 111: s regering II, 166, 170. — Vad Gustaf III beträffar,
tyckes det mig att man alldeles icke kan instämma i Levertins
hårda omdöme om Odhner, att »ingenting kan vara mer blodlöst och
skuggspelsaktigt än hans värld av gustavianska människor». (Essayer
I, 119.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
