Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tronen i dess eget rike, och däremot uppreste han sig
med nästan personlig häftighet. Men den blandning av
mystik och positivism, av känsla och tankeklarhet, som han
betonar såsom det väsentligaste i Renans personlighet, den
förblir för honom i alla fall det högsta: detta, som
vi sett honom beundra hos alla sina litterära ideal, hos
Lucretius som hos Pascal, hos Linné som hos Flaubert —
visserligen med en rätt vid nyansering av begreppen —
och vilket synes honom vara geniets djupaste innebörd
och varje verkligt stor intellektuell gärnings villkor.
Lat oss emellertid återknyta vid Levertins uttalanden
om brytningen mellan åtti- och nittital — vari han ju i
själva verket ser blott en naturlig utveckling. Man skulle
vänta att i den första uppsatsen han skrev om Heidenstam
efter »Pepitas bröllop» -— om »Hans Alienus» 18921 —
finna honom diskutera spörsmålet, belåtet exemplifierande
det med den av honom högt beundrade dikten. Men han
uppträder här hellre som den »vänskapsfulle skoliasten»
och »intresserade förklararen», och säger ingenting om
teorierna. I översikten av Heidenstams skaldskap 1897
(»Diktare och drömmare») går han däremot in på saken
med några ord. Efter att hava talat om olikheten mellan
dem, som anse diktens största uppgift vara att blodfullt
och levande återge natur och verklighet och dem, som
se den i belysandet av det Geijerska »det som sker i det
som synes ske», bekänner han: »För egen del är det ej
återspeglingen av tillvaron i dess allmännelighet och ännu
mindre fotografi eller karikatyr av original och roliga
gubbar, som jag söker i dikt, men belysning av det, som
Goldsmith benämnde Mivets magi’. Själva det sällsamma
trolleriet är det, jag vill dikten skall avslöja och skildra,
dikten, som når horisonter, dit metafysiken sällan hinner,
och som, klarare än en exakt vetenskap, i sin bildskrift
kan visa sammanhang, betydelse och lagar.» Tydligare
än förut tycker man sig här förnimma romantikerns röst:
1 I, Ord och bild. Icke intagen i de samlade skrifterna, men
väl i bibliofilupplagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
