Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Levertin fick icke uppleva »De fyra elementerna» och
»Sagodramerna». Måhända hade han i dem sett det
»oroliga», som förut stört honom, taga större och lugnare former.
Huru som helst och med allt vad man i dem kan sakna,
innehålla Levertins artiklar både i det positiva och det
negativa som säges, en grundläggande karaktäristik av
själva konstnärspersonligheten.
I sitt tal vid festen efter Nobelprisets utdelning erinrade
Selma Lagerlöf i vackra ord om sin tacksamhet gentemot
Oscar Levertin för hans domar och läror. Att han själv
betraktade sina artiklar om henne såsom ett slags definitiv
uppgörelse med hennes diktning visas därav, att han tryckte
dem i »Svenska gestalter» och sedermera i tysk
översättning. De hava i själva verket en annan hållning än de flesta
av hans övriga kritiker och utgöra delvis kan man säga
litteraturhistoriska studier mer än egentliga recensioner.
Efter att hava offentliggjort dem, skrev Levertin blott en
artikel om Selma Lagerlöf, nämligen om »Herr Arnes
penningar».
Vilken häpnad och glad överraskning »Gösta Berlings
saga» beredde Levertin, känna vi av hans brev till
Heiden-stam (1: 307). Nästa gång han — och nu offentligt —
uttalar sig om Selma Lagerlöf, sker det i ett lustigt
sammanhang. Han anmäler i slutet av 1893 i Aftonbladet Oscar
Wildes »Lögnens förfall» och talar med anledning av den
om bristen på konstnärlig kritik i allmänhet och särskilt
i Sverige samt tillägger: »Se på Selma Lagerlöf, och man
kan få ett lärorikt exempel. Det finns väl få, om ens
någon, av våra kvinnliga författare, som har så mycket
begåvning och så litet kritiskt sinne, men som så litet
blivit kritiskt vägledd. Och man blir förtvivlad att se
denna dam, till vilken man helst skulle velat skriva en
litterär kärleksförklaring, nu t. ex. i Svea för i år berätta
en historia, ypperlig till uppslaget, på ett nästan oläsbart
vis, utan konstnärlig optik, med naturen som sedd från
en slänggunga i gång och i en stil, som är som Sonate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
