Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke gjort andra offentliga uttlanden om den norske skalden
än i förbigående samt privata i brev. Men man behöver
blott läsa den förstnämnda för att se, att här var fråga
om ett intryck, vilket måste fortleva och en beundran, som
icke var tillfällig — så starkt gripen, på alla sätt, är han
av denna uppenbarelse. 1 en artikel om Brandes nämner
Levertin också Ibsen bland de lärare, om vilkas arbeten
var och en, som har ärlighet nog att vidgå sin andliga
gäld, yttrar sig med en känsla av personlig tacksamhet.
Den stora anmälan av breven innehåller ett kort perspektiv
över hela den dramatiska alstringen jämte några jämförande
och litteraturhistoriska synpunkter. För Levertin äro nu
»Brand» och »Peer Gynt» de rikaste, mest inspirerade
och mest strålande. Den realistiskt-radikala perioden, som
slutade med »Gengangere», har haft den mest påtagliga
inverkan på människor och samfund1 men därför ha dess
alster kanske fortast åldrats. »Vildanden» är den bittraste
litterära dekokt byggd sedan Swifts dagar, och
»Byggmästare Solness» hade »med sin stämning av tornbestigning och
hög aftonhymn till stjärnhimmelen» varit den vackraste
avslutningen på detta enastående diktarliv. En hastig blick
på de litterära inflytandena låter Levertin komma till den
enligt min mening riktiga slutsatsen, att de varit ringa och
få. Sina idéer hämtade Ibsen långt mer från sin omgivning
än från böckerna — uppslag och synpunkter kunde givas
honom av tidningarna.2 Ståtligt karaktäriserar Levertin
den process, som sedan försiggick i diktarens brinnande
själ, då alla tankar blevo nya och plastiska, som stenar
slipas och rundas i en het springkälla, och i hans fantasis
ässja omformades och härdades all metall. »Denne man,
vilkens egen kultur är så ringa, blev så ändock
kulturmänniskornas och kulturlidandets världsdiktare.» — Mycket
1 Det är underligt att genast läsa inskränkningen: »som
nästan inga andra moderna verk i norden» — vilka
skulle det varit! Några sidor tidigare säger Levertin, att Ibsens
idédramer äro de mäktigaste världen erhållit efter Goethes »Faust».
2 En viss grundstomme till sin dramatiska teknik måste dock
Ibsen hava inhämtat av fransmännen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
