Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Levertin träffat på något besläktat i strävande, temperament,
öde, och detta ger sin underton åt hans vackra uppsats.
Ännu mycken annan samtida fransk litteratur har
Lever-tin anmält, men jag vet icke, om där framträda några
för honom särskilt belysande drag. Vi kunna dock anteckna,
att han talar om Paul Bourgets senare arbeten i en mycket
sträng ton; att han rent estetiskt, som litterär konst,
berömmer Pierre Louys’ »Åphrodite», medan han i
recensionen av »La femme et le pantin» inflikar ett par intressanta
sidor om den litteratur, som behandlar »hatet mellan man
och kvinna» och anser »Les aventures du roi Pausole»
beteckna en stark dekadens; att ett par artiklar om böcker
av historiskt innehåll t. ex. Hugues Rebells »La femme qui a
connu 1’empereur» (Napoleon 111) visa, hur mycket
Lever-tin även låg inne i nyare fransk historia.
Maurice Barres erhåller höga lovord för sin bok »Au
service de 1’Allemagne», och hans psykologi intresserar
Le-vertin, som önskade skriva en essay om hans utveckling. 1
denna korta men innehållsrika artikel förekommer, just
på tal om hur en egoistisk jagmänniska och sofist blir
den nationella traditionens krampaktigaste försvarare,
följande rader, ur vilka man tycker sig höra Levertins
egna erfarenheter: »Den som en gång verkligen känt sig
som ett lösslitet blad, förtorkat och piskat av rymdens
stridiga vindar, den ensam förstår kanske helt lyckan av
att växa på en gren, att känna sig i samhörighet med en
mäktig organism och livnärd av saven från dess djupa,
underjordiska rötter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
