Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
disk familjebok», voro ju av synnerlig betydelse.1 1871 hade
han skildrat den svenska byggnadskonsten för
översättningen av Liibkes »Arkitekturens historia» och 1872 utgivit ett
arbete (jämte Odelberg) om den flamske arkitekten,
bildhuggaren och målaren Guillaume Boyen, som var den
förnämsta konstnärliga kraften i Sverige under Vasatiden. Fr.
Sander hade 1872—76 utgivit 4 delar bidrag till
National-musei tavelgalleris historia. Olof Granberg hade 1884 och
1886 publicerat resonerande kataloger över äldre mästares
tavlor i svenska privatsamlingar; fastän behandlande
utländska målare, utgjorde de dock ett bidrag till den
inhemska konsthistorien. Ett visserligen mycket speciellt
område, men intresserande oss emedan Levertin för en av sina
konsthistoriska uppsatser tillgodogjort sig detta arbete,
behandlade B. E. Hildebrand i »Sveriges och svenska
konungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer»
1874—75. L. Looström hade, såsom även Nordensvan
nämner, 1887 begynt utgiva sin »Den svenska konstakademien
1735—1835», vars tredje och sista häfte utkom 1891, efter
det Nordensvans arbete avslutats.2 Där äro naturligtvis
flera av frihetstidens och den gustavianska ålderns
konstnärer behandlade, men i enlighet med uppgiften
huvudsakligast under deras verksamhet i Sverige, medan många av
dem ju levde och verkade mest i utlandet; andra,
vilkas arbete föll utom akademins råmärken,
uppmärksammades icke. En särskild studie ägnade H. de Chenneviéres
åt svenskarna i Paris i Gazette des Beaux-Arts 1888. Bland
enskilda konstnärer hade, oberäknat Estlanders viktiga
framställning av Sergel och C. R. Nybloms lilla studie i
en akademisk inbjudningsskrift 1877, denne Sveriges störste
konstnär blivit behandlad av Julius Lange i en särskild
skrift 1886. Medaljgravören Hedlinger biograferades av
Warburg 1890 — men denne schweizares verksamhet föll
ju till största delen utom Sveriges gränser.
1 Hans viktiga handskrivna samlingar kunna naturligtvis icke
räknas med. Hans texter till planschverk m. m. böra dock nämnas.
2 Man finner Looströms bok beständigt citerad såsom
utkommen 1887.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
