Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lades. Paris själv gav dem intryck, som blevo avgörande för
deras konst, intryck av outtömlig vitalitet, skönhet och
förfining, »spirande och växande med samma yppighet som
grönsaker och druvor ur Isle de Frances mark», och
främlingarna från det allvarliga vinterlandet omsatte dessa
intryck i sin konst till »ett hastigare tempo, en lättare och
livligare penselföring, en nervösare, smidigare formgivning».
Det är miniatyrmåleriets tid, och de svenskar, som först
skapa sig ett namn i Paris’ konstvärld, äro miniatyrister:
Boit, själv av fransk härstamning, som kommer i gunst
hos Philippe d’Orléans, blir akademiker, målar Ludvig XV
och tsar Peter och förvärvar sig ett ansenligt inflytande;
Klingstedt, »Clinchetet», som för ett äventyrligt liv men
blir berömd för sina oanständiga emaljmålningar på locken
av tobaksdosor. Sedan kommer Gustav Lundberg, som
stannade i Paris i tjugusju år. Här inflikas en karaktäristik
av hans lärare, de bästa målare som funnos, och deras
samtida — Rigaud, Largilliére, De Troy, Lemoyne, Watteau —
vilka just höllo på att från de gamla renässansidealen leda
konsten in i uttrycksfullhetens och behagets intima
förtrollning. Rosalba Carriera, den berömda venetianska
pastellisten, som förmedlade Lundbergs inträde i dessa kretsar
och själv blev hans lärarinna, får en uppskattning av sin
konst, byggd också den på omedelbart studium. I
Lundbergs Parisliv ingriper nu C. G. Tessin — och en ny
utflykt ägnas naturligtvis dennes utomordentligt
betydelsefulla arbete för den franska konstens införande i Sverige.
Äntligen få vi då njuta Lundberg ostört några sidor framåt
men av vad han nu gjorde i Paris äro ju spåren för det
mesta förlorade. Författaren går så över till Roslin, skildrar
först hans liv och ovanliga karriär och behandlar sedan hans
konst. Här måste naturligtvis inskjutas en liten översikt
av den Pompadourska rokokon, några ord om de målare,
främst Boucher, sedan Nattier, Drouais, Toqué, La Tour,
van Loo, som vid Roslins ankomst till Paris 1753 stodo’
högst i inflytande, en kort, men lärorik skildring av kampen
mellan den nya, ljusa färgskalan och den av Largilliere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
