Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gav han härigenom bakgrund och fäste, och ingen
skriftställare i Sverige har väl före honom med samma
eftertryck och värme yrkat på en plats för konsten och
litteraturen i samhällsmedvetandet. Dessa erövrade den
visserligen själva genom allt vad de åstadkommo just under
hans tid; men hans ständiga maningar hjälpte till.
Hans »esteticism» väckte misshag, och den skall
fortfara att stämplas såsom lyx, ju mer man fordrar att
litteraturen skall varda tillämpad moralfilosofi och
skalderna dess katederförkunnare, ju mindre kurs det har att
i dikten skåda en spegling av livets konkretioner, vare sig
de inre upplevelsernas eller de yttre skiftenas. Jag tror
mig ha ådagalagt, att i varje fall beskyllningen för ensidig
estetisk kult varit obefogad. Levertins onekligt estetiska
betraktelsesätt var en följd av hela den åskådning som nyss
antyddes, också en följd av hans brist på sinnesexakthet och
därav följande böjelse att i sin syn gruppera allting till stora
helheter, sammanhållna och förskönade av ett inre patos, som
var skaldens, mer eller mindre nyanserade efter vad han fann
beundransvärt. När han kallade historien om individerna
dikt, var detta visserligen, såsom jag redan tidigare visat,
en tämligen allmän sanning.1 Men därjämte togo i hans
fantasi tidevarvens öden gestalten av en världsepopé,
i vars komposition han skönjde linjer och lagar, såsom
han gjorde det i »Naturens epos». Intet är mer
betecknande än hänförelsen varmed han omfattade Lucretius’dikt:
namnet han gav sin essay om den syftade icke blott på dess
form, utan på hela hans uppfattning av naturen — och på
samma sätt såg han världshistorien. Ja, till och med
vetenskapen erbjöd honom ett estetiskt spektakel: de mäktiga
ansträngningarna, de väldiga systemen, de snillrika per-
1 Den hade förfäktats av tyska filosofer (Windelband), som
fastslagit skillnaden mellan naturvetenskap och kulturvetenskap.
Därför finner man, ehuru utgående från andra synpunkter än
Lever-tin, Vitalis Norström resonera på samma sätt som han: »Ingen
historiker, som förtjänar namnet, går i strama ledband hos
erfarenheten, utan leder den i djupaste mening, ty all människohistoria
är väsentligen omdiktning.» (»Radikalismen än en gång», omtryckt
i Tankelinier, 1905, s. 467 f.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
