Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Pehr Hinders-
genom en mäktig fördelning af skugga och dager låta det
hela frambringa ett mäktigt intryck. Troget uppfattade han
det outsägligt höga och roar i synnerhet på sitt ställe der
han fick taga sina saker jätte ort för att låta sina mål-
ningar skådas på behörigt afstand. Aldriga, wördnadsbjw
dande ansigten, sådana som profeter, konungar och evan-
gelister, woro hans triumf. "Deremot egde han ej sam-
ma lycka i att framställa ungdom och skönhet, isynner-
het den qtvinli a. Att man tvelat förebrå hans arbe-
ten brist på Fu ändning, kan förklaras dels genom hans
eldiga snille, om alltid skyndade mot det helas fulländning
och, då det ej gick fort nog, ej troekade att stundom taga
till fingrarne i stället för penseln, dels af den« skynd-
samhet, hwarmed bebofwet twang honom att fullända
sina arbeten, och hwaröfwer an sjelf klagade. Den
känsla, som författaren alltid ör egen del erfarit rvid
betraktandet af de få Hörbergs arbeten han känner, har
toarit den, att han i dem funnit en äkta nordisihet.
Hans apostlar och evangelister hafwa alltid förekommit
honom som nordiska wisa: diar på ina domaresäten.
Och detta är högst naturligt. Om nagonsin en kristlig
skön konst åter skulle uppblomstra i orienten, skulle sir-
kert apostlar och profeter erhålla Palestinas eller Per-
siens ansigtsdrag förädlade. Huru skulle då nordens son,
äftven med all förmåga att föreställa sig det sköna, kunna
förneka sitt himmelsstreck och sin fosterjord! Hänförande
hafwa Hörbergs ljusskildringar förekommit författaren,
och ännu påminner han sig med nöje en liten målnin ,
fom bland Hörbergs handteckningar 1814 ankom till
Stockholm, der en nr molnen frambrytande måne, som
upplyste cifall han mins rätt) Frälsarens födelserum,
gjorde en beundranswärd tverkan. Till och med toißa
skämtaktiga drag försmådde ej Hörberg. Man erinre
sig blott på en af hans altartaflor den ko, som bland
det af stormen förskräckta siöfolket helt likgiltigt fram-
stieker hufwndet. Hnrn Hörberg kände sitt toarde som
konstnär wittnar det yttrande han, obekant med konstens
fednare framsteg i Stockholm, fällde till Atterbom:
VDet finnes många, fom måla bättre än jag, mycket-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
